Man skulle kunna önska att man kunde skriva poesi lika elegant som en fjällbäck tar sig fram i landskapet. Kanske kan man lära sig?
Varför kunde inta jag komma på att jag ”legat vaken hela natten och känt om hjärtat sitter kvar”? (Lars Winnebäck)
Jag ligger förstås inte vaken hela natten. Oftast sitter jag uppe och ”jobbar” halva. Resten och lite till sover jag gott.
Kanske ska man tänka ut ett tema först. LW hade ju soldat, vapen och krig som tema i sin ”Ingen soldat”.

hjärta och smärta
i en kropp som hyser hela livet
bortom poesin

Jag får fundera ut ett tema.

det övergivna
lämnas för återuppbyggnad
utan hjärta

Skrivpuff blev min räddning – igen.

det tomma
arket som nu ska fyllas med själ
och hjärta

Det puffordet ska jag ta med nästa promenad.

Skrivpuff: Övergivet.