BR poetry - My thought

Skrivlusten

Ibland flödar kreativiteten. Jag målar, skriver, fotograferar, skapar …..
Skulle tro att jag är lite åt det surrealistiska hållet – det gillar jag i så fall.

Enligt rörelsens grundare och främste teoretiker, André Breton, beskrivs surrealismen som

Ren psykisk automatism, med vars hjälp man söker i tal, skrift och på annat sätt återge tankens verkliga funktion. Det innebär tankens diktamen under frånvaron av all förnuftskontroll och alla estetiska och moraliska avsikter. Wikipedia.

Oftast hittar jag bara på! Även om jag skriver i ”jag”-form!
Oftast vill jag bara skriva något kort, abrubt och rakt på – men ändå med ”innehåll”.
Jag kan vara ganska ”respektlös” när det gäller ord och språk. Jag tar mig friheter.
Ibland råkar jag ge mig in på lite djupare vatten och kanske skriver om Alliana.
Alliana bor i Skrivlusten. Skrivlusten ligger inom mig.

Prosa, från latinets prōsa (obunden stil), från prorsus på samma språk (rakt på sak), är flera former av berättande vardaglig text eller tal som inte är bundet av metriska regler. Den kan vara neutral och osmyckad och förekommer som fackprosa (sakprosa) eller som skönlitteratur, till exempel romaner, noveller, essäer och biografier. Om prosan blir rytmisk i sin meningsbyggnad är den besläktad med poesin. Beteckningen prosadikt används för att beskriva lyrik av mera berättande karaktär. Wikipedia.


UTMANINGAR: Skrivpuff, Daly Prompt, Carpe Diem, Prompts,
500 season words,
Poetry for 2 – Renhai.


Just nu testar jag olika HAIKU samt Cinquian. Har även skrivit ett par Sonetter.

From Haiku Heights

  • Haiku is Japanese poetry form that has three meaningful lines which are complete and reflecting nature.
  • Haiku have syllabic limitations as well. Syllables and words aren’t the same thing. For e.g. the single word ”traditional” would have four syllables since it’s pronounced ”tra-di-tio-nal”.
  • A traditional haiku has eleven or seventeen syllables, in a strict 3-5-3 or 5-7-5 format.
  • You can write either a haiku, senryu (haiku related to emotions takten viktigare än 5+7+5), haiga (haiku on picture) or haibun (story with haiku).

Se även Helga Härle om HAIKU och skrivtips, Senryu

Tanka från Haikurymdens ABC:

Dikter vars första tre rader till formen ser ut som en haiku, medan de sista två raderna omfattar sju onji var.
Ofta utgör de sista raderna en reflektion kring de inledande
haikuliknande raderna. De kan även uttrycka en känsla.

Haibun enl. Helga Härle:

Prosaform som genomsyras av haikuandan. Ofta resedagböcker eller brev där författaren nedtecknat olika intryck, som emellanåt även kan forma sig till en haiku. En eller flera haiku kan vara insprängda mellan prosaavsnitten, men kan också inleda eller avsluta haibun.
Med sitt koncentrerade uttryck kan haibun även påminna om västerländsk prosalyrik.


Svenska haikusällskapets om HAIKU:

För HAIKU oavsett språk gäller:
Den är inte sentimental
Den för samman naturbetraktelser med livets villkor
Den ska vara fåordig och undvika upprepningar
Den ska helst inte innehålla personliga pronomen
Den ska undvika alltför starka adjektiv
Den ska sträva efter att stimulera läsarens associationsförmåga Formen bör underordnas det poetiska innehållet

Blåeld (tidskrift) om att skriva HAIKU.


Carpe Diem Haiku KaiWhat is a kikobun?

It is structured somewhat like a haibun, a passage of prose with at least one short poem (haiku or tanka). It features landscape and nature, and interaction between writer and the landscape. Bashô focused on exactly that, the nature and not on prescribed formulas or conceptions.

The key specification is that a kikôbun involves movement of the writer, in that it is a short travel diary. The haiku should not repeat what is in the prose, and should not attempt to ′globalise’ the prose like a conclusion.


sedoka (a non rhyming six line poem of 5/7/7/ 5/7/7  syllables) 
shadorma (spanish– a non-rhyming six-line poem of 3/5/3/3/7/5 syllables)


Cinquain är ett versmått som är nytt för mig. Dikterna kan vara uppbyggda på lite olika sätt. Här ett sätt, som är relativt enkelt:

Rad 1. Ett ord, ett substantiv
Rad 2. Två adjektiv som beskriver substantivet i rad 1
Rad 3. Tre verb som relaterar till substantivet i rad 1
Rad 4. Fyra ord som relaterar till rad 1
Rad 5. En synononym till rad 1 eller en sammanfattning av raderna 1-4


Sonett
Petrarcas sonett består av fyra strofer med 4rader+4rader+3rader+3rader och
rim enligt ABBA+ABBA+CDE+CDE Exempel Eken står mäktig av Harriet Gullin.

Shakespeare sonetten – 4rader+4rader+4rader+2rader och
rim enligt ABAB+CDCD+EFEF+GG Exempel Shakespeare Sonnet 2.


Farmors farfars farmors mor hette Alliana (Elliana) född 1677.

Därför valde jag just det namnet till huvudpersonen i mina berättelser.
Min fina rara söta farmor Hilda Sofia Spjuf.


Stilfigurer

Stilfigurer använder man för att levandegöra och förbättra tal, dikter, debattartiklar, berättelser, romaner… Ja, i alla texter där man kan tillåta sig att smycka ut språket lite.

1. Allegori – är en liknelse eller en metafor som byggts ut till en hel berättelse. George Orwells romanDjurfarmen är ett exempel på en allegori. En bondgård övertas av djuren på gården och så småningom växer det fram en hierarki mellan djuren. Egentligen beskrivs ryska revolutionen och framväxandet av det sovjetiska samhället. Allegorier används förstås i konstnärligt syfte, som ett framgångsrikt stilgrepp, men i länder med sträng censur. Det är ett smart sätt att få fram politiska budskap utan att basunera ut dem.

2. Allitteration – en klangeffekt som uppstår när två eller flera betonade ord som står nära varandra innehåller samma ljud – till exempel fina fisken, Ville Vessla… Alliterationer användes i våra gamla lagtexter från medeltiden och idag används det ofta i reklam. Det är helt enkelt ett minnesknep: ”god och glad”, ”stor och stark”, ”sommar och sol” är lättare att komma ihåg än: ”god och lycklig”, ”stor och tung”, ”sommar och fint väder”.

3. Allusion – är saker i en text som anspelar på andra texter men också på händelser, personer, historia etc utanför själva romanen och som väcker associationer till den text (eller sammanhang) varifrån allusionen hämtats. Om jag i en bok om Maria som går sista året på gymnasiet skriver att någon är mångförslagen är det en allusion på den mångförslagne Odysseus.

4. Anafor – är identisk upprepning av ett ord eller en ordgrupp i början av flera på varandra följande fraser, satser, versrader eller strofer, till exempel:

Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans…
(E. Lindegren)

5. Besjälning – Saker levandegörs genom att de sätts ihop med verb eller adjektiv som normalt förknippas med levande varelser, t.ex.: ”Värdshuset såg ner över den lättjefulla dalen.”, ”Växten slingrade sig upp för husfasaden,”

6. Liknelse – innebär en jämförelse där – till skillnad från metaforen – både det ”ursprungliga” ordet och bildledet finns kvar. Såsom, liksom, som, likt etc. signalerar en liknelse, till exempel: ”Chocken var som en kalldusch”, ”Min kärlek brinner som en eld”

7. Metafor – den vanligaste typen av bildspråk. Ett ord används istället för ett annat ord som det kan associeras till, till exempel: kalldusch för chock – ”jag fick en ordentlig kalldusch”, eld för kärlek – ”en eld brann inom mig”. Metaforen är som liknelsen men den saknar ett jämförelseord (som, liksom).

8. Paradox – två ord som tillsammans blir motsägelsefulla sätts samman, t.ex. ”härjad av nykterhet”, ”en rolig tragedi” etc… Först kan det tyckas orimligt men ofta innehåller paradoxen en viss sanning.

9. Retorisk fråga – är egentligen ett påstående i frågeform som riktas till läsaren/åhöraren men svaret är ofta givet och ges av författaren själv: ”Hur många är vi inte som har kämpat tillsammans?”

10. Rim av olika slag, till exempel – AABB (=sig, dig, hund, rund), ABBA (sig, hund, rund, dig) ABAB (sig, hund, dig, rund), ABCABC (sig, hund, har, dig, rund, tar).

11. Stavelseräknade verser – samma antal stavelser i varje versrad. En stavelse är en vokal med kringliggande konsonanter: Versraden ”Han kom soen vind” innehåller fem stavelser liksom ”Eldeivinden”.

12. Stegring – består i att ord arrangeras i en gradvis stigande intensitetsordning. Stegringen kulminerar i klimax, det vill säga vid det högsta skalsteget, till exempel: ”Han kom, han såg, han segrade.”

13. Symbol – är ett föremål, person eller varelse i en text som betyder någonting annat utöver den rent bokstavliga tolkningen. En fredsduva symboliserar till exempel fred och frihet. En svart katt som går över gatan kanske symboliserar olycka. Symboler kan skiljas från metaforer genom att de faktiskt existerar i texten (texten beskriver eller berättar om duvan eller om katten).

14. Tretal – ord eller satser arrangeras om tre, till exempel ”tro, hopp och kärlek”

15. Utrop – anger känsla och intensitet i det som sägs och markeras med utropstecken: Vänner!, Vilken dag!.

 (Från Kursnavet.se)