ihållande vågskvalp
när vilsna tankar formats till poesi
nyss kurat över ord
Ps. Underbart ljumma vindar var det. Jag har längtat så efter sol, blå himmel och värme. I övermorgon blir det fullt ös och frossa i det efterlängtade.
Skrivpuff: Kurat.
Danube
At Last
Flowing Dreams
Tear left on your Window
behind the rainy view
close to my home far north
left tears on your window
Inspired by From my window by Lize Bard.
Brain Tango
Det var ingen känsla av lättnad som infann sig. Boken var väldigt trög i början. Den fick ligga till sig i ett halvår. Sedan …
alla dessa tankar
i huvudet hos olika personligheter
hjärnors heta tango
***
all these thoughts
captured by different personalities
spicy brain tango
… tog jag tag igen … och lät den följa med i väskan.
Fortsatte läsa … för att inte kunna sluta … läsa … ‘hon körde längs med den långa höga muren’ … jag satt i solen vid Donau … blev lämnad med en massa frågor … utan svar … ingen lättnad alls … men väl så lustfyllt.
Ps. Det kändes nästan högtidligt att avsluta boken idag. Kunde därför inte låta bli att skriva -igen- om den. Varje avslutad bok känns numera som en seger.
Skrivpuff: Lättnad.
Nothing more – Sometimes
Last time
Last time in Budapest I didn’t bring my Canon EOS … only my G12 and of course my iPhone. It was more of poetry in my head than photography and it was and still are … a very dull time for shooting I think. I don’t like autumn and winter. I only like spring and summer when I can dress less and enjoy sun and light … the blue sky. So I long so much …
Waves Unveiled
When the sun is shining … and it is 18°C … and there is an empty bench by the river Danube … and there is a perfect breeze … no body smoking around …
… when there is … like today …
body of roses
thoughts like happy piruetts
life is smiling
… a just so perfect day! Couldn’t be better. Well it could … if you were beside me …
ask me to cruise
all night long – loving
the upward curve
… I felt just crazy … in what was popping up … piruetting in my mind … I smiled … chuckled and giggled … crazy me … and I went on …
Well it would be nice to cruise on the Danube. In a nice room … in a pleasant bed … and with a sea view … of course …
a sip of nectar
a kiss of wild strawberry
my dizzy surrender
… with you … and your desire to … remember? …
waves unveiled
when string of kisses – opens
scent of violin flower
… I remember … clearly … like … a tip of tongue … remember … the taste of nectar.
Time went quickly and I had to get my salmon at the great market before they close. I always plan somewhere in my head so I was close to the tram. Right tram for market.
Went home to secure the salmon in refrigerator and off I went to check the film shooting outside Opera. Than finally a glass of wine in Anna café on Váci. Such a perfect day!
And I got a little sunburn – red I suppose …
Worldly Hospitality
That’s a perfect word today when US president declare NO hospitality for some people in our world. Boundaries are pushed from a human moral perspective. One thing is the politics and another the personality. The person behind. Expressions and behavior. Human behavior – peoples behavior – is there anything more interesting!?
like hydrogen
united with oxygen – traveling
in all conditions
prerequisites for humans
ought to function fully
Due to the destructive forces existing in our world – borders of course need to be controlled. A sad reality.
Theresa May and Donald Trump had a meeting. It went well as far as I know – politically. Every time DT opens his mouth …. I think …
-What kind of man is this person?
In front of the world – after their meeting …
‘He said that when he meet a new person he quickly knows if he likes the person or not. He liked TM.’ Gosh!
Talking like this at the press conference in front of the world. Politics reduced to feelings. Thinking about our three brains – three levels – for being and reacting. I haven’t – so far – heard this man even coming close the sense level. He behave more like a blunt and overgrown teenager. A president who likes alternative truth and wants media to shut up. He doesn’t give a likable presentation of himself.
What will happen …
I cannot understand the mass of people …
Carpe Diem: #1138 Hospitality.
Utan filt
Han gick iväg. Huvudet var nedböjt. Stegen ryckiga och bestämda. Ungefär som en bortskämd barnunge som vänder på klacken i reaktion på ett nej. Men också som om han ville komma ut ur och bort från hela situationen. Som om den skulle försvinna när han avlägsnar sig. Jag ville ropa:
-Vänta på mig!
Men något höll mig tillbaka. Jag kunde ju inte hjälpa att det blev så här. Och varför ska han alltid fly ifrån situationer. Det irriterade mig så jag skulle kunna skrika högt. Det är väl bättre att ta tjuren vid hornen och prata igenom saken. Vi är ju ändå vuxna människor. Eller?
-Nej så sjutton heller! Jag skiter i honom. Denna gången går jag inte efter och försöker lirka. Medan jag stod kvar på samma fläck i mina funderingar så kändes det som en våt filt gled av kroppen och det kändes så skönt. Jag sög på tanken jag nyss hade tänkt.
Denna gången går jag inte efter … Denna gången går jag inte efter! … Denna gången går jag inte efter!!
Så skönt det kändes! Jag skakade lätt på mig. Liksom symboliskt. Kastade ett öga på månen. Tyckte nästan att den blinkade och log tillbaka mot mig.
Sedan gick jag åt andra hållet.
Utan filt.
Skrivpuff: Vänta på mig.
B_ live 