CRAZY

Japanese Tea Ceremony

Today I went to explore and experience the Japanese café close to my space in the cultural life. I definitely wasn’t disappointed! I had my tea and felt healthy to my bones while writings some snail mails to beloved back home far north.

green ‘n thick
Japanese ancient tea
for happiness

I’m thinking about you all and hoping you are well and also enjoying life – Take care each of you and of each other. I do – of me.

Mitt lilla liv

… tänkte jag när jag vaknade idag. Det låter som namnet på en blogg, tyckte jag. I början av bloggandet i världen skrev jag blog men nu har det ju försvenskats och känns lite avigt med blogg-stavningen. Jo, jag vet! Jag har tillräckligt många bloggar! Jag ska inte starta ytterligare en! Lovar! Dessutom gillar jag inte annonser som dyker upp på wordpress om man inte betalar för sig. Det behöver man inte på blogspot. Men problemet är att jag gillar wordpress bättre!

Det pockar på – på ett lustigt sätt – inuti. Något vill att jag ska börja rita och måla. Något inuti. Vad kan det vara? En slags “drivkraft” men var kommer den ifrån? Varför har den hamnat i mig? Inte för jag har något emot det. Inte alls! Tvärtom! Jag är jätteglad för detta “något”. Borde ju känna mig utvald. Och det gör jag så gärna! Inte ofta annars man kan känna sig utvald. Minsann. Mitt lilla liv är litet. Men tillräckligt stort för mig. Tror jag. Men det finns potential för att växa.

Mitt lilla liv har vidöppna fönster mot världen. Dörren är förstås inte vidöppen. Skönt nog! Jag står ofta i vidöppna fönster för att beskåda och betrakta världen. Läs nu för allt i världen inte bokstavligt! Ofta kliver jag över fönsterramen och sticker iväg på äventyr. Vill inte missa något intressant. Absolut inte!

Ute bland de konstiga människorna. Där ute blir det fokus på företeelser och beteenden. Samt detaljer som kan fastna på bild.

Hjärnskvalp

Vaknade med en mening i huvudet:

“Varför skickar du en tanke när jag bara vill ha din respekt”

Trodde jag hade gjort något fel (igen) och ville klara ut det med en gång. Gjorde så men svaret fanns inte där.

Vet inte vad det kan ha varit som gjorde att den meningen låg i hjärnan och skvalpade när jag vaknade.

Kanske ligger svaret på plats när jag vaknar nästa gång ….

En fundering om politik och identitetsgrupper

Idag tänkte jag en tanke. En ny tanke som skulle kunna behöva en djupdykning – #granskning – kanske …

Jag tänkte:

Hur mycket bidrar våra politiska partier till segregering i samhället? Vänstern har ju en förkärlek för palestinier och behöver med all säkerhet deras röster. Liberalerna har ett djupt engagemang i romernas villkor. Socialdemokraterna ingår naturligtvis i vänstern och i Malmö är det särskilt uppenbart hur viktiga palestinierna är för partiet. Där demonstrerar till och med riksdagskvinnan Hillevi Larsson (s) tillsammans med palestinier som utropar död åt judar. Tyvärr vet jag inte tillräckligt om hur det står till i övriga partier men någon annan kanske vet?

Frågan är alltså: Hur mycket bidrar våra politiska partier till att skilja identitetsgrupper åt. Hoppas “identitetsgrupper” är ett OK begrepp att använda i detta sammanhang.