Jag tänker till lite i ämnet “den sanna bilden”. Här handlar det om trovärdighet – etik – den sanne fotografen.
Karl Melander – om Årets Bild – i Journalisten den 18 mars 2008.
“– Men jag har gjort bilden mörkare i Photoshop, eftersom råfilen var kontrastlös och intetsägande. Råfilen är bara en utgångspunkt för en bild i dag. Jag har talat med ett femtontal fotografer och bildredaktörer som jag litar på och ingen har sagt att jag har överträtt någon etisk gräns.”
Bilden finns publicerad här med direktlänk här.
Man borde ju skilja på redigerat och oredigerat. Jag anser att man kan överträda en etisk gräns och att det beror på sammanhanget. Det är ett ansvar man har gentemot både beställare och betraktare.
Jag kan tom tycka att Melander överträtt gränsen här eftersom hans redigering påverkar betraktaren på ett avgörande sätt genom redigeringen … det hade varit ärligare att visa båda bilderna. Det hade dessutom lyft fram det han säger att “råfilen är en utgångspunkt för en bild” …. visst är det så! Det är ju detta bildredigeringsarbete som är så spännande och som kan ge samma råfil en oändlig massa uttryck.
Det är absolut inte oetiskt i sig att redigera – naturligtvis inte! MEN – det ska framgå – gärna ngn slags märkning som ISO för foto – varudeklaration efter fastställd mall. Här är en VIKTIG uppgift för fotografernas erkända företrädare/sammanslutningar. De ska inte låta någon annan sätta dagordningen här.
När det gäller fototävlingar borde det finnas tävlingar både för oredigerat, redigerat, manipulerat ….
För varje seriös fotograf – sanningsrespekterande – borde råfilen få vara en självklar följeslagare till den redigerade/manipulerade bilden – det skulle både gynna debatten – lyfta konstverket bildredigering – …..
Hur hade det förändrat bedömningen om Karl Melander (och alla andra deltagare i Årets bild) visat både råfil och redigerad bild? Jag tror han hade fått fram sitt budskap bättre genom att fokuseringen i den efterföljande debatten hade handlat om det egentliga syftet med bilden. Dessutom hade betraktaren sluppit brottas med känslor av att ha lurats.
***
Sedan en liten kommentar om det journalistiska i artikeln …. av en vanlig läsare … journalister håller varandra om ryggen vilket minskar trovärdigheten och gör “försvarstalen” löjliga. Mycket intressantare hade varit om en självkritisk debatt hade tagit form och mynnat i något gynnsamt för utvecklingen inom området.