FOTO

Barns Rätt

Jag blev så nedstämd av nyheterna idag. All energi bara rann ur mig. Jag känner en sådan stor sorg. Jag fattar inte hur sådant kan ske! Hur är sådana funtade! Och jag tänker framförallt på de stackars barnen. Jag tänker också på de poliser som ska utreda. Hur bara klarar man den uppgiften! Det känns som att jag är förlamad.

Trots fruktansvärda nyheter …

barn har rätt – till
trygghet och vuxnas goda omsorger
ovillkorligt

… måste livet gå vidare.
Men jag önskar att SVTplay inte hade fungerat idag.

Statue on Castle Area Budapest

Skrivpuff: Trots.
ecpat

Something hurts

Today has been a tired day. Well I went my walk. Today between two bridges and then up to the Castle area – and back again. Stopped to shop some bottles of Champagne since they still have discount. Good to have stored. Also to the health shop to by different seeds for my delicious seed crackers. Which I eat with goat cheese. Not chèvre or fresh – just a real hard cheese. That’s my favorite.

Just checked my fitbit and it showed over 10 000 steps. Well done Birgitta!

But anyway – I am tired today.

eyelids heavy
shoulders loose and low
something hurts

Very tired now …

Blue Photo - View over Pest side in Budapest

Blue Crack

blue crack
tearing apart has
no future

Blue Photo - There is a Crack

”There is a crack in everything. That’s how the light gets in.” Leonard Cohen

Cross my Fingers

Missing Carpe Diem …

simsalabim
and the miracle will happen
to Chèvrefeuille

… cross my fingers!

Blue Photo - Feather on Brick Wall

Symphony of Souls

pearls of words
thread together on our life’s necklace
a symphony of souls

Ps. I first wrote neckless!!! I mean of course necklace!

Flowers - Kungsängslilja

Inspired by White noice at Haiku out of Africa.

Utan filt

Han gick iväg. Huvudet var nedböjt. Stegen ryckiga och bestämda. Ungefär som en bortskämd barnunge som vänder på klacken i reaktion på ett nej. Men också som om han ville komma ut ur och bort från hela situationen. Som om den skulle försvinna när han avlägsnar sig. Jag ville ropa:

-Vänta på mig!

Men något höll mig tillbaka. Jag kunde ju inte hjälpa att det blev så här. Och varför ska han alltid fly ifrån situationer. Det irriterade mig så jag skulle kunna skrika högt. Det är väl bättre att ta tjuren vid hornen och prata igenom saken. Vi är ju ändå vuxna människor. Eller?

-Nej så sjutton heller! Jag skiter i honom. Denna gången går jag inte efter och försöker lirka. Medan jag stod kvar på samma fläck i mina funderingar så kändes det som en våt filt gled av kroppen och det kändes så skönt. Jag sög på tanken jag nyss hade tänkt.

Denna gången går jag inte efter … Denna gången går jag inte efter! … Denna gången går jag inte efter!!

Så skönt det kändes! Jag skakade lätt på mig. Liksom symboliskt. Kastade ett öga på månen. Tyckte nästan att den blinkade och log tillbaka mot mig.

Sedan gick jag åt andra hållet.

Utan filt.

Sun over icy Danube, Budapest

Skrivpuff: Vänta på mig.

Soon!

No poem popped up today. Nor when I took my bath neither during my long walk. I miss that because it’s so funny when they are popping. I also missed the film shooting outside the Opera today. I was too late. Had spent too much time indoors. The cold bite my cheeks. I don’t like! Not anymore! I have done that stuff enough. The cold things like figure skating and skiing. Now I only want warm weather and blue sky. Longing so much after early spring in Budapest. All my journeys are booked. Going back this week and coming back in February. Back there and back here. Home there and ‘home’ here.

hit by memory
and the magnolia blossom was stuck
to my chest

A poem did pop up! I almost forgot. Walking along the Danube today I thought about spring and the lovely flowering Magnolia trees outside Vigadó. I use to take photos of them.
Now quickly rushing into my files … to prove that I don’t lie …

The first here from 2015 -03- 26.

64/5000 a pink arrow hit and the blooming magnolia attached on my chest
This one from 2016-04-03 … and the same tree.

64/5000 a pink arrow hit and the blooming magnolia attached on my chest

… I am an honest one … for sure!

Ah … that blue shiny sky … and spring … less clothes … soon!

“Everything in nature invites us constantly to be what we are.”
Gretel Ehrlich.

With Crimped Edge

The radio is on during my night. Now and then I wake up and listen. Then I go back to sleep. This night – welcoming a Sunday – I woke up to sacred hymns. I don’t like ”the sacred” but sometimes I like ”the hymns”. Hymns often give me nice childhood memories. My dear Aunt was a wonderful singer and a strong believer. I’m not!

I listened to the beautiful song ”Strålande stjärna” (also called Gläns över sjö och strand, Bethlehem star) In the program I see they played the song in 3 different versions.

I woke up to the last …