Aldrig i livet hade jag kunna föreställa mig detta. Vilken överraskning. Paketet var platt. Med rött band omkring. Jag lade ifrån mig det. Han sade jag skulle öppna det idag och inte i morgon. Det kändes inte helt rätt. Paketet fick ligga kvar.
Bredvid kameran på bänken. Min kära lilla kamera som åter fått komma i bruk. Jag har fått tillbaks lusten och inspirationen att fotografera. Den har legat nere sedan i november när min Mac uppdaterades till Catalina och Photoshop slutade fungera. Det var som om min högra hand hade huggits av. Photoshop hur i hela fridens dar skulle man ens kunna överleva utan det. Mitt köpta program var helt enkelt för gammalt och klarade inte av att fungera i den utvecklade tekniken.
Jag köper inte program som måste betalas varje månad. Livet har stått still. Sedan dess.

Han envisades.
Jag knöt upp banden. Vecklade ut pappret. Ett litet häfte med ett kvitto i.
På kvittot stod kod och registreringsnyckel.
Till Photoshop.
Aldrig i livet hade jag väntat detta.
Puss och kram.
Puss och kramkalas.
❤ ❤ ❤
Med Photoshop åter i datorn och en Crème Brûllé i handen går livet glatt vidare.
Bättre kan det inte vara en sådan här dag.
En dag för tidigt.

Skrivpuff: Aldrig i livet.