Månad: januari 2015

Everybody's talking

everybody
with eyes and mouth can talk
the body talks too

En spaning

En liten ”spaning” av mig.

Det är en sak jag funderat på länge nu. En sak som är viktig och behöver åtgärdas. ”Folk” är för lata nu för tiden. Jag tänker på ett alldeles speciellt folk. Det folket har missuppfattat sitt uppdrag. Vilket är riktigt illa och påverkar resten i högsta grad.

Folket jag tänker på är de vars uppdrag är att ”arbeta i medborgarnas tjänst” och vars uppgift är ”att allsidigt belysa”. Journalister inom Public Service. De har blivit som många tycks vara – speltokiga. När det gäller samhällsfrågor och politik tycks de vara mer intresserade av taktik och strategi än innehåll och fakta.

För en demokrati är detta förödande!

Bara att konstatera:

Det grävs alldeles för lite och för grunt!

… eller hur!

I am ready

Carpe Diem #640, First Sun (Hatsuhi) and Carpe Diem #641, Spring Kimono (Harugi).

the beam of light strikes
sun is grabbing the morning
welcome sweet life

in time for life
the spring of offsprings wake
coloring flowers

I bought my ticket
sitting in first row of show
now press the button

I am ready ….

De vilsegångnas skog

Skrivpuff: Skriva.

En gång skrev jag om de vilsegångnas skog.

Den skogen är djup och på sina ställen dunkelt grön. Formerna som omfamnar är mjukt runda, skönt mjuka men kan också vara vassa och kantiga, kalla och sunkiga.

Portvaktsstugan som måste passeras är sliten och märkt. Där räknas de vilsegångnas själar. Man räknar både i antal och med tidsfaktor. Innerväggarna är fyllda med dessa räknestreck.

Det är sorgligt att se alla de vilsegångna. Figurer som tappat både kompass och ideal. Figurer som faller för frestelser de tror ska tillfredsställa den vilsna själen. Krökta grå bedövade figurer.

Ja, det är sorgligt att se dem. Ingen kan hjälpa den vilsegångne. Frestelsen har härbärgerat sinnet. Frestelsen är motorn som driver den vilsegångne djupare och djupare. In och ner. Tillfredsställelsen är lågan som luras och sedan slocknar.

Vilsenheten vaknar inte och väckelsen berövar.

En dag hade jag vägarna förbi de Vilsegångnas skog. Det var med sorgsna steg jag passerade och såg eländet.