LYCKA
ofantligt stark känsla
tacksamhet till livet
glädjetårar
HAPPINESS
immensely strong feeling
gratitude for life
tears of happiness
Skrivpuff: Skratta.
Linda trodde att hon aldrig skulle kunna skratta igen. Inte le heller. Livet hade farit mycket hårt fram med henne. Rånarna hade bragt hennes föräldrar om livet på ett omänskligt grymt sätt. Hennes man hade tagit livet av sig när han blev friställd och inte trodde sig kunna försörja sin familj. Detta hade han gjort dagen efter hon berättade att hon väntade deras gemensamma barn.
Tack vare det väntade barnet hade Linda orkat fortsätta att leva. Hon kunde till och med se framåt i några få ljusa ögonblick.
När barnet föddes visade det sig att det hade ett allvarligt hjärtfel och hjärtat gav upp den tredje dagen.
Linda var tillintetgjord. Hon slutade leva och existerar genom dagar och nätter numera.
Hur ska hon kunna veta att livet – även för henne – väntar just runt hörnet?
Skrivpuff: Dag.
– Kan jag sitta här?
– Visst kan du det!
Mannen som frågade var nog några år äldre än jag. Fast det är väldigt svårt att bedöma. Ensamma män ser äldre ut än de är. Likaså män från sydligare länder. Eller är det fördomar. Kanske det bara är kvinnorna från sydligare länder som ser äldre ut än de är.
Undrar om han var intresserad av att få kontakt? Men jag är inte särskilt intresserad av kontakt. jag sitter ju bara och njuter av ungdomarnas gatumusik. Den ene spelar bas och den andre saxophone. På äldre dar har jag blivit väldigt förtjust i saxophone. Minst sagt – väldigt!
Jag ger mer än gärna en slant till kreativa ungdomar som bjuder på musik. Går fram och sticker min sedel under mynten så den inte far iväg.
Mannen ger sig iväg.
En kvinna kommer.
Himmel så mycket roligare det blev plötsligt.
Snart visste jag en hel del om ”Dammi” och hon om mig.
Musikanterna packade ihop utan att vi märkte det.
Vi satt på bänken och höll på att skratta ihjäl oss åt bilden jag tog på oss med en upp-och-nedvänd kamera.
Vilken härlig utflyktsdag till Malmö!Ps. ”Dammi” från Sri Lanka såg yngre ut än hon var 😉

Bilden är beskuren – den obeskurna vill jag skydda er från – så ni inte skrattar ihjäl er 😉
Skrivpuff: Unge.
Det var en gång …
en liten flicka
nio år tror jag
visst hon var
Det bästa hon visste
var skolan
när hon kunde
och fick gå
En dag tog
denna flickans liv
slut
Det var den dagen
hon inte längre
var en flickunge
Den dagen
hon blev en
brud
och flyttade
bort
Skolan tog också
slut
för henneDet var en gång till ….
en liten flicka …
och en till …
och en till …Det blev många gånger
små flickors
liv tog slut
Flickor som inte fick vara
flickor
och gå i skolan
få utbildning
Det blev alldeles
för många
gånger
helt fel ….!
Skrivpuff: Banna.
Härmed vill jag – lilla jag i stora världen –
banna:alla illvilliga
alla krigare mot värnlösa människor
alla som gör barn illa
alla som hindrar flickors utbildning
alla som gifter bort unga flickebarn
Rumänien och Bulgarien för diskriminering av romer
alla som förstör kulturskatter
alla människofientliga individer
folkfiender som Kim Jong-un och Putin
alla stater som inte är sekulära
och ……. allt som saknar förnuft!
Tänk bara vilka olika villkor det innebär för flickor beroende på var i världen de föds. DET är en orättvisa om något!
Skrivpuff: Vänskap.
Om man skulle beskriva ”värdefullt” med ett ord
skulle det kunna vara ”vänskap”.
Finns det – egentligen –
något värdefullare?
Nästan inte ens
hälsan.
Fast så får man nog inte säga
(tur jag skriver det)
för då kanske hälsan
börjar svikta.Vänskap kan erbjudas
och utvecklas
för att i sin förädlade form
omfattas ömsesidigt
av vänner.
Skrivpuff: Flytta.
Jag har en låda. Den står framför mig nu. Lådan innehåller mina rötter. Flera hundra år utforskade. Min farmors mormors mor hette Annika Pålsdotter. Både Annikas farfars mor och farmors mor hette Martha. Den ena Gisesdotter och den andra Jönsdotter. De var födda på 1600-talet. Alltså min farmors mormors farfars farmor och mormor.
Min farmor hette Hilda Sofia Johansson Spjuf. Hon föddes 1884 i Vrångebo. Yngst i sin syskonskara och den enda som stannade kvar i Sverige medan syskonen emigrerade till Amerika. Min farmor fick sju söner och en dotter. Dottern dog knappt tre år gammal. Min farmor var en underbar människa.Nu ska jag flytta lådan.
Min farmors farfar Petter Spjuff köpte sin bibel 1849 för 1 riksdaler. Den flyttar med.
Skrivpuff: Gradvis.
Iris hade förberett sig noga. Hon ville inte var till besvär. Inte för någon enda.
Hon hade bestämt detta för ett år sedan och det skulle få ta sin tid att förbereda. Hon ville vara riktigt säker.
Absolut inget besvär för någon.Nu var tiden inne. Hon befann sig på Platsen. En höjdpunkt bokstavligt och andligt. Att det skulle vara här var givet. Den vackraste platsen Iris visste. Hit brukade hon ofta gå. För att vara själv. Själv i världen. Tänka och fundera. Ha utsikt och få insikt. Vara i känslan!
Hon njöt nu.Inlindad i filten, hon hade sparat från sin barndom, låg hon nu äntligen här. Ensam i världen. En värld som hon snart skulle lämna. Iris kände sig omsluten av tillfredställelse. Hon njöt medan livet gradvis lämnade hennes kropp.
Iris hade kontroll över sitt liv ända in i sin död.
Precis som hon ville ha det.