Sometimes I like

Blue Photo - DEPO dance, Budapest

UppDiktat

-Nej! jag tog den inte alls! Jag bara läste din dikt och svarade på den. Ungefär som en stafett i diktande. Man får och lämnar. Ger och får.
Jag skrev på en lika vit sida som din. Utan en massa länkar hit och dit. Bara mina fem rader som svar på dina fem rader. Visserligen länkade jag till din dikt. För de hör ju ihop.
-Eller?

-Nej! de hör varken ihop eller ska springa en stressande stafett. Du tog min dikt! Nu är den förstörd!

-Jag tog inte din dikt! Jag vill egentligen inte heller springa stafett. Bara kommunicera i poesi.
-Med dig!

Skrivpuff: Beskylla.

Budapest Opera House

Ticket to Heaven

Sov hela natten så gott. Till slut steg jag upp. Stängde av P1 på radion och satte på SVTplay – Forum.
Snart dags för morgonens första goda Skånerostade kaffe. Alla som kommer och bor i min lya här betalar ”hyra” med kaffe – Zoégas Skånerost. Själv brukar jag kunna ta med 2-3 paket i mitt handbagage. Denna gången hade jag tre långlagrade bitar herrgårdsost också. Osten brukar säkerhetskontrollen vilja titta på. Den är nästan slut nu och därför var jag tvungen att fylla på ostförrådet.
Åkte först till WestEnd för att skriva ut ytterligare en biljett. Har många event som väntar. Jag har till och med två biljetter till Nötknäpparen ifall jag händelsevis skulle få besök till jul. Jag stannar över både jul och nyår.
Åkte sedan till en saluhall på andra sidan sta’n och andra sidan Donau. Köpte tre bitar av olika getostar. Åkte slutligen till centrum och kollade på Vigadó om det fanns någon konsert på G.
Sedan gick jag hem med mina kassar och några nya bilder i kameran.
Det jag ser allra mest fram emot är konserten den 3 januari med Boban Markovics. Himmel vilken musiker! Sannerligen Master of Trumpet. Fick hela kroppen genomströmmandes av kalla kårar när han spelade i stora Synagogan under den judiska kulturfestivalen. Inga lätta svepningar då inte. Vilken känsla!

the master
of all brass tunes and his trumpet
ticket to heaven

Skrivpuff: Svepa.

I don’t remember if I recorded with iPhone or camera – anyway the sound could have been better. I’m not at all god at recording 😦
Boban is the man in black. If you listen – listen to the end!

DEPO dancers, Budapest

So – I love Culture!

Culture – to me –
is …

Human creativity
which has the right energy
to make people come closer
to each other
and experience that more unites
than devides us.

I love creativity and I love
when it reaches outside
traditional bounds.

I love when different
kinds of arts and
performance arts
work together.

I love and enjoy culture
like a kind of essential
liquor of loving life
and I get shivers
down my spine

Daily Prompt: Culture.

Maurice Béjart & Queen
Ballet ❤ Rock

Sting (Rock Guitarist) & Classic ballet & Bach

Isn’t it beautiful!?

One of my favorites from SYTYCD – ”The But dance” – Randi and Evan in Mia Michaels choreography.
So creative and also funny! Love it!

As you understan … I love dance and music …. almost all kinds … classic, rock, contemporary ….

Crazy Art by me - Crying a Sea

Ett slag för Ensamhetens Hav

Har man varit för kreativ blir man förvisad till Ensamhetens Hav en tid. Man blir ledsen av att förvisas och därför fylls Ensamhetens Hav på regelbundet. Ensamhetens Hav består nämligen av tårar.
Nu väntar Lilla Maya på sin tur. Det har hon gjort länge. Hon är bestämd och tänker vara den sista som blir förvisad. Hon ska torka alla de fällda tårarna och hon ska inte fälla en enda själv. Det har hon bestämt.
Men först ska Maya ta en simtur i det salta havet.
Alldeles ensam.
Hon ska rulla runt i tårarna och låta dem förstå att de inte fällts i onödan. De ska få uppleva att de varit en källa för kreativitet.
Tårarna blir så nöjda och glada att de inte märker när Maya tar fram handduken och torkar dem alla i deras lyckligaste stund.
Av alla kreativa tog minsann Maya priset, förstod alla.
Hon var helt ensam i sitt slag.
När hon själv insåg detta fällde hon en tår.
I Ensamhetens Slag.

Skrivpuff: I sin tur.