photography

Lavendel - en droppe ljuspunkt

Haiku & Photoshop

Just nu har jag inget Photoshop. Det försvann med Catalina. Känns som att få handen avhuggen. Inget bildredigeringsprogram!!!
Himmel!
Hur ska jag klara mig?

Ligger därför lågt just nu. Här.

Men när det gäller att skriva haiku och kombinera med bild så fixar jag det mestadels i iPhonen. Dessa #picsandpoetry lägger jag sedan på speciella sidor på Facebook och här på WordPress. Jag är lite förvånad över alla följare som dyker upp och följer dessa sidor. Men jättekul.

När det gäller att skriva #haiku har jag frångått 3-5-3 eller 5-7-5 och låter mig vara friare med antalet stavelser. Däremot utmanar jag mig ofta med motsatser och möjligheter för flertydning. Jag försöker undvika pronomen men ibland kan det slinka in något.

Falling deep – breathing the stormy water – heights for pearls.

Jag har en bild till men vill inte lägga den här och nu.

In squared box – captured by shades and lines – freedom for outsiders

För bildlig eller bokstavlig tolkning. Denna gillar jag själv 🙂
Foto taget på Hyatt Regency Galleria i Dubai – mot Sharjah.

 

 

 

Erotisk konst på fönster. Skarshult Slott, Eslöv, Skåne.

Erotic Pleasure

Besök på Skarshults Slott i helgen för att uppleva två intressanta konstutställningar. Dels den om Ester Blenda, en intressant kvinna i sin tid och dels maktens kvinnor i slottets olika tider.

fnding positions
for real life breeding
in erotic pleasure

Skarshult Slott, Eslöv, Skåne.Om Mouche. Skarshult Slott, Eslöv, Skåne.Erotisk konst på fönster. Skarshult Slott, Eslöv, Skåne.Erotisk konst på fönster. Skarshult Slott, Eslöv, Skåne.

Jag skulle så gärna vilja veta vem konstnären till dessa bilder är.
Har hittat konstnären – Johan Tobias Sergel, mer av JTS, Nationalmuséet,
Länk, Neoclassicists, Erotik på 1700-talet, 

Skrivpuff: Kön.

Mina gamla klänningar som mamma sytt

Vad är viktiga värden?

Min mamma frågade sin far:
– Får jag åka till Borås och utbilda mig till sömmerska?
Det var på 30-talet – min mamma är född 1913 och morfar var självägande bonde i Småland.
– Ja, det får du, svarade morfar som insåg att min mamma ville annat och hade önskningar.
Mamma åkte till Borås som på den tiden var centret för textil och design. Kanske är det också det idag fast på ett annat sätt.

Idag går mitt barnbarn på en utbildning i textil och design i Malmö. Jag är säker på att mammas hjärta går varmt i himlen när hon följer mitt barnbarn.

Borås en dag på 30-talet kommer prinsessan Sibylla – vår kung Karl XVI Gustavs mamma – in på ateljen för att beställa klänningar till kungens systrar Margareth, Birgitta, Christina och Desiré.

Då säger föreståndarinnan:
– Då ska fröken Franzén få sy klänningarna för hon är så noggrann!

Fröken Franzén var min mamma. Franzén var hennes flicknamn – Margit Franzén.

Det var en överordnad talang tydligen att vara noggrann – då!

Mitt barnbarn tar sin utbildning på allvar. Hon är noggrann. Det dolda blixtlåset är i det närmaste perfekt gjort. Det tog sin tid att bli perfekt.

Läraren uttryckte kritik över tidsåtgången.
Det kunde naturligtvis utförts snabbare – på bekostnad av noggrannheten.

Vad är viktiga värden? – Tiden eller resultatet? – Idag?

Min mamma blev uppskattad och ”belönad” för noggrannhet – det önskar jag även att mitt barnbarn ska bli.

Ett väl utfört arbete med utmärkt resultat måste väl ändå vara överordnat tiden!?
Eller?

Vad är viktiga värden?

Jag har sparat flera av de klänningar min mamma sydde till mig när jag var liten. Även mitt barnbarn har burit dessa välsydda klänningar.

My dresses Mum made - Now used by granddaughters. Barnbarnet som nu designar och syr – iklädd en av mina klänningar som mamma sytt.

My dresses Mum made - Now used by grandchildren.

Min mamma sydde denna klänning till mig för många många många år sedan. Passar även barnbarnet. Lillasyster till studenten ovan.

Mina gamla klänningar som mamma sytt
Några av mina klänningar som dekoration i fönstret ut mot världen.

Jag, mamma och mina systrar.
Min mamma fyllde här 80 år – min storasyster, min lillasyster och jag.

Jag
Jag.

Trollslända © Birgitta Rudenius

Ivan – The Dragonfly

Idag har Ivan namnsdag. Min pappa hette Ivan – Ivan Leo Magni. Min farmor var verkligen påhittig när det gällde namn på sina sju söner. Hon fick en dotter också. men lilla Edith dog före fyra års ålder. Vilken sorg det måste varit. Min lilla farmor var helt underbar.

Jag fick besök idag. Helt oväntat. Otroligt överraskande! Hur hittade han till mig!? Dessutom stannade han hela eftermiddagen. Tog några korta utflykter då och då.

på ett strå
några ögonblick av sitt liv
mitt hjärtas vän

Klart jag döpte mitt fantastiska besök till Ivan. Jag tycker mycket om Trollsländor. Det verkar som de gillar mig också. De brukar följa efter mig när jag är ute men Ivan sökte upp mig. Vackrare än någon jag någonsin sett i Lund innan.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Skrivpuff: Tycker.

 

Förtjust i Lars Trägårdh

Jag är då förtjust i fakta. Jag faktiskt älskar fakta. Och beskrivande statistik. Har man sedan kloka människor omkring sig eller som man får tillfälle att lyssna på – ja då trivs jag!

tillit och trygghet
springer runt och fångar
allt av vikt

Kanske anar ni vem jag tänker på just nu?
Professor Lars Trägårdh (historiker) förstås. Han kan verkligen balansera med orden. Ni vet det där tassandet på grund av korrektheten och åsiktskorridoren. Han tassar inte – han väljer orden på ett skönt sätt och får så mycket viktigt sagt. Han är himla bra!

Har ni inte lyssnat på honom så finns det chans SVTplay – Forum 14 maj kl 12-13 där han leder ett seminarium.

Lars Trägårdh om tillit. Och på Youtube.

To be or not ... Statue, Budapest.

 

Skrivpuff: Förtjust.

 

Tunga Droppar

Idag kändes det ruggigt. Det blåste och regndropparna var tunga. Som tur var hade jag stoppat ned en liten platspåse i midjeväskan. Den kom väl till pass som regnkappa till kameran.

från det ovan grå
tungt faller alla de små
snart återsamlas få

Kanske det inte var så ruggigt ändå men dropparna var faktiskt tunga.

Blue Rosy Raindrops

Skrivpuff: Ruggigt.

 

Så trivs jag.

SEKTEN på Dimön av Mariette Lindstein, sid 185.

”Se livet som ett spel, ta det inte så allvarligt. Andra människor är bara spelpjäser.”

En utmaning att testa, tänker jag. Samtidigt inser jag att det kräver en ganska låg dos av empati – kanske ingen förmåga alls att leva sig in i andra människor. Jag har säkert alldeles för hög inlevelseförmåga. Den tar ofta tag i mig. Särskilt när det gäller barn. Jag ser genast vem i ”rummet” som inte mår bra. Vem som känner sig vilsen och bortkommen även om de försöker dölja detta. Jag dras till dessa och till de som är annorlunda. Ibland känner jag mig vilsen och bortkommen.

Ja på sätt och vis är vi spelpjäser. Eller hur? Vissa bestämmer sin väg själva och andra blir förflyttade hit och dit. Några slås ut och andra slår ut. Andra åter tycks helt oberörda av det som sker runt omkring.
Närmast tänker jag på ett schackspel men varför inte monopol med strykjärn, sko och hatt? Jag stannar vid schackspelet. Det känns så klassiskt passande.
Jag är tornet i hörnan. Jag har uppsikt och betraktar.
Jag står stadigt på fast mark. Ingen kan rubba mig.
När det behövs agerar jag. Med kraft.
Så trivs jag.

Ps. Vinnare av årets deckardebut. Vilket år vet jag ej. Fick boken 2017.
Välskriven med behagligt flyt i texten. Gillar upplägget med parallell berättelse i kursiv stil. Intressant speglat hur man sakta dras in i sekten men det tar tid innan det blir spännande. Ännu efter halva boken inte särskilt spännande – dock intressant och njutbar läsning. Boken är med på mina promenader.

Sekten på Dimön av Mariette Lindstein. Vid Kedjebron i Budapest.

Skrivpuff: Tag en bok, slå upp en sida, välj en mening … inspireras.