BW

TATTOO

Onsdagstema: Vårstök.

Hur har ni det med tatueringar? Hör det till i vårstöket? Kroppens vårstök.
Vi har fått en sådan här verksamhet på gatan och det skulle inte förvåna mig om jag gör ett besök där innan sommar och bad. Jag har ingen nyckelpiga än men väl 4 Blåvingar samt en evighet och 4 hjärtan. En Blåvinge fick jag av barn och barnbarn i 50-årspresent (ja det var länge sedan). De andra tre är mina barn. Hjärtana är förstås barnbarnen.

street_20150404_tattoo

Skärpa och kontrast

Torsdagstema – I like.

Jag gillar att testa. Att göra egna inställningar på kameran. Idag har jag fokuserat på svartvita bilder med hög skärpa. Samt dels låg kontrast och dels hög kontrast. Tidigare har jag mestadels använt både hög skärpa och hög kontrast. Upptäckte att jag nästan gillar lågkontrastbilderna bättre vilket var helt nytt för mig.
Vilken bild gillar du bäst?

När jag tog bilden tänkte jag för temat ”lufta” och fastnade för detta öppna fönster.

bw_20150407_window0
Motivet i naturlig färg.

bw_20150407_window1
Hög skärpa – låg kontrast.

bw_20150407_window2
Hög skärpa – hög kontrast.

#haibun – Bävande sorg

Skrivpuff: Bäva.

Bättre från förkylningen men fy vad som kom efter! U-fasan. Svepte den koncentrerade citronsaften jag hade. Ut för att jaga mer. Hittade i första affären. Passade också på att fråga efter apotek. Prisade var dessa underbara själar som kunde berätta om ett 0-24 öppet apotek. På Sondi utca. Inte så långt. Behövde ingen GPS. Apostlahästarna och hjärnan räckte bra. Väl där. Pust!
Språkförbistring! Visste ju inte vad U-fasan heter på ungerska. Händer och mun i samspråk men kommunikationen ledde fel. Hon plockade fram en ask ”LAX” med stora bokstäver.
– NO! sade jag med lika stora bokstäver.
Ny kommunikation.
-I need strong! I need help!
Hon ville ge upp. Jag bävade.

ansiktet sken upp
tog nu fram URI något
djup  suck av lättnad

10 ml x 3 skrev hon på asken. Nu kände jag mig nästan lycklig och vände hemåt. Sedan kände jag en oerhörd sorg. Jag såg en ynklig varelse, Vänd in mot väggens hörn.
– Hon har satt sig där för att dö, tänkte jag.
I bästa fall har hon krockat och vill återhämta sig från chocken.
– Hon har det sämre än jag, konstaterar jag och blir fylld av sorgsenhet för den ynkliga.
– Hur mycket smärta innehåller en dag? tänker jag med bävan och Garissa sveper förbi.

bw_20150404_dove