Ännu en solig underbar dag. Runt 20 grader. Lagom vind. Lätta kläder. Jag tog som vanligt en sväng runt porträttmålarna. Pratade med en av männen. Han peppade mig i mitt eget ritande och berättade vilken hans favoritaffär för konstnärsmaterial var.

konstnärens röst
letade sig fram till det innersta
kreativa hjärtat

Jag vandrade vidare med mitt glada hjärta. Det ledde inte till några inköp på den kända gågatan denna dag. Förutom en ram till en bild som gått till tryck och skulle hämtas på vägen hem. En ram räknas inte som inköp bland swarovskinitade skor och annat häftigt.

Donau drog. Jag kunde så klart inte motstå. Vände västerut och passerade livsfarliga trafikstråk. Damp ner i en perfekt placerad solstol á la femtital. Undvek att bli bekymrad över om jag skulle kunna komma upp ifrån stolen.

skönt nedsjunken
till musiken av arbetande män
i Donaus brus

Bakom mig uppfördes precis en restaurang vid brofästet till Kedjebron. Den mest perfekta platsen och tidpunkten för poesi att poppa upp. Jag fångade två i flykten.

i trycket
finns strategin
nu inramad

Precis så! Bilden blev tryckt. En strategi formulerad. Slutligen inramad. En dag som ledde till något av livsvikt. För mig!

Skrivpuff: Ledde inte till något.