Gäster kommer och går
i bästa fall.
Kärleken kommer och går
i bästa fall stannar.
Ord kommer och går
lever i olika tider.Hur ska vi klara oss utan
rådsnabb
medgångstid
och
händelsebehov?För att leva med
bjudkaffe
i betalskuggan
och carpa
inför budgetstup!Snart har vi säkert smartphoneplåster för att registrera mobilmissbruk.
Själv håller jag mig till att hypa #CrazyArt @blogfia
Skrivpuff: Rådsnabb, medgångstid, händelsebehov, …
många roliga ord som ska sorteras bort.
Jag såg honom efteråt.
Han hade precis presterat ett så gripande framträdanden att de flesta i publiken letade efter sina näsdukar för att torka tårarna som pressades fram av själens vackraste smärta. Jag ville plötsligt ta alla i hela världen i famn. Det var så enastående vackert.
Plötsligt såg jag honom.
Han bar en sliten tröja
och gick ensam hem.Jag ville följa efter
steg för steg
som en skugga
utan krav
bara vara
där.
Skrivpuff: Tröja.
Tänkte lite på …..
Många tror att det är så svårt. Det beror på att de inte vågar testa. Egentligen är det väldigt lätt.
Det är faktiskt lätt att testa.
Våga får du se!
Skrivpuff: Lätt.
Om den ena människan inte gör några undantag och den andra ofta gör undantag. Vad säger det då om människornas natur?
Vissa människor vandrar genom livet på en rak linje utan undantag.
Vissa människor vandrar liksom på en knypplad spets.
Nu vet jag varför jag inte gillar raka linjer.
Men vem är du?
Skrivpuff: Undantag.
Skrämmande vågor.
Fascinerande bråddjup.
Enorma krafter.Gömda livsformer.
Slipade stenfigurer.
Nyttiga växter.Mat som äter mat.
Mat i överflöd – eller?
Mat som utfiskas.Havet som göder.
Havet som livgivande.
Havet som lider.Havet som vrålar.
Skriker ut sin förtvivlan.
Vad gör vi åt det?
Skrivpuff: Hav.
I tid och otid funderar jag på vad tid egentligen är. Ibland har jag tid att fundera och ibland har jag otid. Otid är ungefär som väntetid. Inget blir gjort.
När jag tänker efter
har jag nog
ingen
otid.
Skrivpuff: Väntetid.
Titta! Det fungerar ju inte! Varken Internet eller TV. Det här går inte. Var är världen? Nu vet jag inte om den gått under.
Fjärrkontrollen till livet stack iväg.
Den ville ta sig en egen titt ut.
Skrivpuff: Titta.
Någon knackade på hennes hatt. Hon hörde inte. Hon drömde om Nashville. Den drömmen ville hon absolut inte vakna ur. Dom kan hoppa eller springa eller göra vad som helst på hennes hatt – men vakna tänker hon inte!
Åh!
Äntligen är hon i Nashville.
Skrivpuff: Springa.
Årets kvinnokamp.
Hon ville egentligen inte vara med. Men hon vågade inte riskera att bli utfryst.
Alla på jobbet – utom hon – var feministiska aktivister. Hon behövde jobbet och kämpade varje dag för att uthärda. Det var så svårt. Hur ofta var hon inte på gränsen att ge upp. Men jobbet var för viktigt och hon hade försörjningsplikten.
Alla hade anmält sig till kvinnokampen. Hennes uppgift skulle bli att dränka de 40-åriga männen som hade köpt porrtidningar i kiosken. Elisabeth och Gudrun skulle stå på vakt vid kiosken och leverera männen.
Ketchupen var nu uppvärmd till rätt temperatur och tunnan klar för första leveransen. Den enda trösten hon kände var att när männen ändå skulle dränkas blev det i ketchup.
Karlar brukar ju gilla ketchup.
Skrivpuff: En bild som visas här.
Han visste egentligen att det inte var någon idé. Ändå satt han på den kala välkända marmorsoffan och hoppades. Väntade och hoppades. Hoppades och väntade. Det fanns inte ens den minsta lilla sten att sparka på. Stenläggningen var välsopad som i ett nunnekloster. Han väntade. Han hoppades. Han vred sig i tröstlös otålighet. I djup saknad. Väntade. Led.
Efter tre timmar hade han prövat alla möjliga och omöjliga bekvämlighetsställningar.
Ingen dök upp. Inget besked. Ändan var bedövad och ryggen värkte.
Nästa torsdag skulle han hoppa över deras möte.
Nu brydde han sig inte om hennes skäl.
Han hade glömt
att hon skulle gifta sig i sitt hemland.
Han ville bara ge igen.
Skrivpuff: Hopp.
B_ live 