Thinking about … our world … happenings over there … conditions for children in our world … the limited life for many women … in the world of ours …
that little glade
in the power of hurricane winds
fragile flutter
… it’s easy to fail in hope and not believe that there is a ….
…. S O M E D A Y!
Daily Prompt: Someday.
Nu har Emma sannerligen kämpat några dagar. Känslostormar minst sagt. Inleddes ena dagen och full storm nästa för att tredje dagen lugnat ned sig. Emma pratade mycket med sig själv de tre dagarna.
Hon påbörjade ett ark för att rita upp strategier för olika situationer. Skrev ner svart på vitt vad det varsom störde henne så i livet. Påverkade sinnesstämningen. Vad hon vill. Vart hon vill komma. Få en bild att titta på. Som en karta för att hantera livet när det stormar. Hon tänkte ofta i haiku som sedan upprepades i hennes huvud gång på gång.
you meet
in no understanding
of me
Ibland visste Emma så väl. Ibland blev stormarna för starka. Men hon visste att hon inte skulle ge vika, för det hennes inre envist försökte hjälpa henne att fokusera på.
a road
away from all
of you
Skrivpuff: Ge vika.
I love a blue sky and I love the sun. But not to sun bathe. On a beach. Not at all any more! I like to bathe in salt sea and I like to walk along the shore. And everywhere else. To explore the macro and micro world.
sunny sky
most tender balm for bodies
yours close to mine
both dressed in nature
the cosy bay style
In first read my tanka perhaps doesn’t give the impression of having with growth to do. But it is meant to. It’s harder – with lots of struggle – to grow by oneself – it’s possible of course. But so much easier to grow together with others …. I think.
in contact
like seed and raindrops
we grow deeper
Finally ….
…. I hope for a blue sky tomorrow.
Carpe Diem: #1121 Growth.
Advice for today when attending an evening with Romeo and Juliet …
choice for now
rambling the exciting road
cling to life
… they didn’t … is the sad story.
I’ll do … is another story.
Daily Prompt: Cling.
revolving cells
like swirling seeds of dandelion
brain storm
in your surrounding warmth
my bright ideas break through
Carpe Diem: #1120 Seed.
Medan jag lyssnar på en temperamentsfull vals av Brahms och studerar dirigenten dyker denna haiku …
ilsken hand
fick musiken att glöda
i mitt öra
… upp i huvudet.
Jag skriver ned den. Tittar på den. Då upptäcker jag att den skulle ju kunna uppfattas som en misshandel. Ett ilsket slag som gör blixtrande ont i örat.
-Oj, tänker jag, det vill jag ju inte att någon ska tro. Samtidigt tänker jag:
-Det var ju bra! Dubbelbottnat. Underfundigt. Känslorna är på plats.
Skrivpuff: Ilsken.
Att skriva HAIKU, Svenska Haikusällskapet.
Jag blev så nedstämd av nyheterna idag. All energi bara rann ur mig. Jag känner en sådan stor sorg. Jag fattar inte hur sådant kan ske! Hur är sådana funtade! Och jag tänker framförallt på de stackars barnen. Jag tänker också på de poliser som ska utreda. Hur bara klarar man den uppgiften! Det känns som att jag är förlamad.
Trots fruktansvärda nyheter …
barn har rätt – till
trygghet och vuxnas goda omsorger
ovillkorligt
… måste livet gå vidare.
Men jag önskar att SVTplay inte hade fungerat idag.
.
Han gick iväg. Huvudet var nedböjt. Stegen ryckiga och bestämda. Ungefär som en bortskämd barnunge som vänder på klacken i reaktion på ett nej. Men också som om han ville komma ut ur och bort från hela situationen. Som om den skulle försvinna när han avlägsnar sig. Jag ville ropa:
-Vänta på mig!
Men något höll mig tillbaka. Jag kunde ju inte hjälpa att det blev så här. Och varför ska han alltid fly ifrån situationer. Det irriterade mig så jag skulle kunna skrika högt. Det är väl bättre att ta tjuren vid hornen och prata igenom saken. Vi är ju ändå vuxna människor. Eller?
-Nej så sjutton heller! Jag skiter i honom. Denna gången går jag inte efter och försöker lirka. Medan jag stod kvar på samma fläck i mina funderingar så kändes det som en våt filt gled av kroppen och det kändes så skönt. Jag sög på tanken jag nyss hade tänkt.
Denna gången går jag inte efter … Denna gången går jag inte efter! … Denna gången går jag inte efter!!
Så skönt det kändes! Jag skakade lätt på mig. Liksom symboliskt. Kastade ett öga på månen. Tyckte nästan att den blinkade och log tillbaka mot mig.
Sedan gick jag åt andra hållet.
Utan filt.
Skrivpuff: Vänta på mig.
B_ live 