photomania

En fjäder föll

moln i skyn
gällt skrik i natten
en fjäder föll

Möte med betydelse

Träffade en så trevlig och intressant man. Han satte sig bredvid mig. Kommenterade min kamera och objektivet. Skulle fixa en överföring på mobilen. Han gjorde så och jag fortsatte med gatufotografering. Sedan pratade vi. Öppet. Så det kan bli! Hur mycket avslöjade vi inte för varandra! Där på bänken. Två främlingar för varandra. Så märkligt livet mellan två kan vara. Två människor på en bänk. Och en massa andra människor bara passerar förbi.
Ett möte med betydelse.

en bänk på sta’n
två liv i möte om livet
livsviktig stund

Daily Post: Tiny.

Att vända det bruna grå

Gillar inte hösten
Gillar inte denna tiden
Gillar inte mörkret

Jag gillar kvällar och nätter
Jag gillar sol och blå himmel
Jag gillar att vara kreativ

… och vänder det bruna grå …

Moonlight Universe

M o o n l i g h t S e r e n a d e

O n g o i n g S c e n e r y

O b s t a c l e R e m o v e d

N e g o t i a t i n g U n i v e r s e

Daly Prompt: Moon.

Natten är glad och dagen grå

-Man kan gå här hur länge som helst, tänkte hon och riktigt insöp atmosfären.
Ögonen vandrade runt som äggsjuka hönor. Berusades av färger, intryck, konst och nostalgi. Stolar i olika modeller och färger hängde i luften och trängdes med cykelhjul. Tvåfärgad hårtork och navkapslar från svunnen tid låter tanken fly till nattlig cruising . Vinyl och järnsmide i balans som en rebellisk tango.
-Natten är glad och dagen grå, blir rubriken bestämde hon med ens och kände genast hur skrivkrampen släppte sitt grepp.

Skrivpuff: Grå.

Birgitta – Den Höga

Om man nu är den höga – tror jag inte man kan bli högre. Om man både är den upphöjda och den höga – behöver man inte bli högre.
Jag gillar mig faktiskt precis som jag är och heter – behöver inte bli ett dugg högre.
B i r g i t t a.

Skrivpuff: Högre.

High heels

Sometimes …
when I miss it
I cannot help admiring
they who can.

About walking about
in high high
high heels.

Daily Prompt: Admire.

En enda önskan

Skrivpuff: Tillsammans.

Ester hade äntligen blivit av med sin sjukdom och den evinnerliga smärtan. Den tog helt knäcken på henne. Sixten hade fortsatt vara tyrann trots att hon var så svag.

Nu har hon det lugnt och skönt. Behagligare än livet. Hon kan resa vart hon vill och behöver aldrig tänka på tiden. Inte nu längre. Resorna är alltid snabba och bekväma. Överblicken fantastisk. Hon ser allt som sker och det är sannerligen allt från förfärande till underhållande.

En enda önskan bär Ester på. Hon vill absolut aldrig mer vara tillsammans med Sixten.

-Måtte Sixten aldrig komma hit upp till mig i himlen, tänker Ester med ett litet uns av oro.

Illa hanterad av omgivningen

Skrivpuff: Avslöja.

Nu hade han vandrat runt i flera timmar. Hans inre var i en enda röra. Likaså hans yttre. Stanken som trängde in i näsan kändes som en illa urtvättad disktrasa. Det var nog det han var. En disktrasa. Illa hanterad av omgivningen. Undanslängd efter utnyttjandet. En disktrasa utan minsta omsorg. En förbrukningsvara.
Han visste inte längre vart hans steg skulle ta honom. Det enda han visste var att nu skulle han avslöja sin hemlighet. Bli fri.
Han passerade genom grinden och stegen blev snabbare.