OTTO - kopparna

Otto – Minnets resa

Skrivpuff: Resa.
Otto – del 4. Otto alla.

Otto gick med sakta steg in i vardagsrummet. Han höll de guldkantade blå kopparna ömt i sina händer. Rummet var ljust och solstrålarna letade sig in och skapade ett lite trolskt sken över soffan. Ove satte sig ner i det skimrande solljuset. Det var den enda värld han just nu visste om. Den var fullkomligt trygg.
Ottos mamma – som han kallade mor – satt bredvid honom. De hade sin dagliga förmiddagsstund när Otto skulle lära sig dricka kaffe. Mamman hade som alltid dukat med sin finaste kaffeduk. Den var broderad med rosa vildrosor och vita syrener. I det ena hörnet fanns det en grupp förgätmigej. Vid den hörnan var Ottos blå guldkantade kopp placerad. Han och mor använde finporslinet denna stund. Bara de två och de blå guldkantade. Ingen annan.
Han hade redan lärt sig att dricka kaffe utan mjölk. Allra först doppade han bröd i kaffet för att suga i sig de första kaffeklunkarna. Då var det mycket mjölk och två sockerbitar i kaffekoppen. Idag skulle han börja ta bort en av de två sockerbitarna. När han var fulländad kaffedrickare skulle kaffet vara svart. Utan både mjölk och socker.
-Precis som mor, tänkte Otto. Han ville vara som mor. Ville kunna som mor. Ville göra som mor.
Vara lika snäll som mor.
Otto ville inte vara som sin far. Hans far var högljudd och lättirriterad. Oftast arg. Knuffade Otto eller drog honom i örat för minsta lilla.

Kaffestunden ensam med sin mor var Ottos lyckligaste stunder i livet.
-Du och jag mor, sade Otto medan de samtidigt förde koppen till munnen.

Scen - Hungarian Heritage House

Kulturfrossa

Brandenburg Project on Liszt Academy with Swedish Chamber Orchestra

event_20160413_bachbrandenburg3


Moon Opera – Yabin Studio.
Dramatic and so fantastic performance – art at high level! I was mesmerized.
Budapest Spring Festival.


A kind of fairytale as ballet – very artistic and unique – I liked a lot! First time I saw Győri BalettSzegény Dzsoni és Árnika.

Tonight …. Space Fantasy – National Ballet ….
coming up soon ….

 

Freedom to write and draw

Tankar om Politik

Jag kommenterar och gillar flitigt på Facebook när det gäller politik. Tycker också satirteckningar är väldigt kul och mycket talande. Däremot brukar jag inte själv publicera mina politiska blogginlägg på Facebook.

Nu kommer det att ske delvis. Eftersom jag är inne i en fas med lite omorganisation av bloggarna jag håller igång. Här kommer jag att skriva om skeenden i vardagen. Inslag om hur vårt gemensamma samhälle fungerar. Så som jag uppfattar det. Det som jag finner betydelsefullt att tänka omkring. Bli medveten om. Beskriva. Jag har inga slutliga svar. Jag äger ingen rätt till definitiv sanning. Men!
Jag är fri – fri att tycka och ha åsikter om företeelser i vårt samhälle. Du också – precis lika fri som jag! Jag är jag och Du är du!

Jag efterfrågar fakta och allsidig belysning av vårt Public Service. Det fungerar på alldeles för låg nivå för att jag ska vara nöjd. Mer GRÄV! Mer av ALLSIDIG belysning! Det märks alldeles för tydligt att över 50% av journalisterna på SVT och SR sympatiserar med Mp!

Jag är för öppenhet mellan människor när det gäller samhällsfrågor. Jag är för det öppna samtalandet med respekt för varandra. Jag är definitivt emot att etikettera de som tycker annorlunda. Jag kan t.o.m tycka att det visar sorglig brist på respekt för vår demokrati och brist på insikter hos den som använder t.e.x ”rasist” ”islamofob”. Etiketter som är vanliga just nu och som stryper.

Jag har hög ambition att hålla isär sak och person. Jag uttalar mig hellre om företeelsen, handlingen, uttalandet …. inte om själva personen. Människor väljer själva vilken bild de vill ge av sig – det sker genom hur de kommenterar, handlar, presenterar sina åsikter, mm

Ibland är jag skarp – kanske för skarp – kanske någon tycker fördömande – …. i vilket fall som helst är det tecken på mitt samhällsengagemang. Min vilja är god.

Jag är glad för min förmåga att samtidigt se det lilla – den specifika situationen – som det övergripande och långsiktiga – helheten. Tycker att alldeles för många fastnar i den specifika situationen och inte klarar att se långsiktig verkan – missar helheten. Eller blundar.

Nyss skrev jag en kommentar på Facebook:

Ja i dessa tider – med så naiva partier t.o.m. i regeringen – är det särskilt viktigt att placera religionen i den privata sfären och lyfta värdet av vårt sekulariserade samhälle.

Detta är en för mig en urviktig fråga!

Folk får – vara religionsutövare – tro på vad som helst och hur oförnuftigt de vill – bara det sker i deras egen privata sfär.
Dessutom är jag starkt emot att barn tvingas in i religioner av sina föräldrar/vårdnadshavare. Barn ska skyddas tills de själv kan välja.

Jag gillar Samtalsaktivisterna och deras ambition för samtal som ska bygga på respekt och öppenhet. Vänlighet mot varandra.

Vår demokrati är viktig att värna och försvara – den inbegriper olika åsikter.
Våra lagar sätter gränser för åsiktsyttringar – det ska inte enskilda personer göra.

Freedom to write and draw

Daily Prompt: Locked.

Being locked in an opinion is to place oneself into prison.

 

Bee my Guest

Seductive Nature

Carpe Diem Special #207 Sara McNulty’s third ”taste of nature”.
kikobun, haiku, tanka or haiga

acid bitterness
blended with vivid sweetness
I breathe my way

My bracelet is sharp pink. My black one broke down. My bracelet tells me how many steps and how long my walk was. My walks with my camera. Every days walkabouts. Up the hills. Down the hills. Over the bridges. Along the riversides. Stopping here and there. Shooting, examining, watching, studying, enjoying …. everything from the tiny little bug to the great view. Never a chance to be bored.

Macro - Allmän Bastardsvärmare

OTTO - kopparna

Otto – Efter alla dessa år

Skrivpuff: Efter.
Otto/1.
Otto/2.


Precis när Otto tagit ett djupt andetag och skulle krysta fram sin fråga blev han abrupt avbruten av Marianne.

– Se nu till att masa dig upp från stolen och få fram kaffet! Klockan är ju snart tolv!

Hon vände sig sedan om demonstrativt och marscherade ut ur köket. Av den ryckiga rörelsen föll några vattendroppar ur kannan och ned på mattan. Marianne märkte inte dropparna men det gjorde Otto. Han hade sjunkit ihop ännu mer på stolen och kände sig själv som en liten skvätt i världen.

Sedan var det som om blixten hade slagit ner i den lilla skvätten på stolen. Som drabbad av en elektrisk stöt reste sig Otto. Något hade gripit tag i honom. Han kände sig med ens som en stor stark. Bortblåst var det lilla ynkliga som varit hans sällskap. Som blivit hans sällskap med åren.

De förbjudna kopparna. De oberörbara kopparna. Undanstoppade längst in i underskåpet vid vasken. De blå med guldkant – just de skulle fram nu. Otto log förnöjt – ja nästan andaktsfullt – där han stod och ömt höll en kopp i var hand.
Nu var han i sin värld.
Efter alla dessa år.

Koppar med guldkant.

 

Den förgjordade fläcken!

Skrivpuff: Då var det dags.
forts. fr Dukat för två.

Otto blev orolig över vad han såg i sophinken. Än oroligare blev han för att Marianne inte sagt något.
Han visste inte ens att hon besökt doktorn.
– Hur skulle han göra för att få veta?
Otto stod vid kaffebryggaren djupt försjunken i tankar. Kaffet var färdigt sedan en bra stund. Han hade inte heller kommit sig för att ta ner kaffekoppar och plocka fram vetebröd.
– Men Otto då!
Otto ryckte till och tappade nästan balansen. Han kände sig yr.
– Mår du inte bra? fortsatte Marianne som hade kommit tillbaka till köket för att fylla på mer vatten i kannan. Tre gånger brukar hon få fylla på. Växterna kräver sitt av både omsorg och näring, brukade hon säga, och detta var numera Mariannes huvuduppgift i livet.
Hon tittade studerande på Otto som nu tagit sig fram till stolen. Detta var inte likt honom. Hon gillade inte när sysslor utfördes halvdant och här står kaffet färdigt men inget är framdukat.
Otto hade blivit rädd. Ja nästan skräckslagen inombords, därav yrseln. Han hade bestämt sig för att fråga Marianne rakt ut. Nu när han satt tryggt på stolen, bestämde han att …..
Otto fixerade blicken på den förgjordade fläcken, på korkmattan, som han hade orsakat för några jular sedan.
… nu var det dags!

A piece of Art by me