Idag när jag var ute och gick tänkte jag …

livet från ovan
sett som den ena företeelsen
efter den andra

… just på att jag brukar betrakta skeenden omkring mig lite som en film jag beskådar. Jag betraktar, analyserar och tolkar. Både det som sker och enskilda människornas beteende. Jag har alltid varit en betraktare tror jag. Ibland är jag förstås med som en av skådespelarna.
Då kan jag känna mig lite osäkrare på min tolkning av situationen. Det kan kännas som jag är utan klänning. Som om jag saknar något för att tolkningen ska bli rätt. Svårast blir det … och mest förvirrande …

in my life
I feel safe in control until I fall
in love with you

… när jag dessutom saknar mina högklackade skor.

Skrivpuff: Jag har varken klänning eller högklackade skor idag.