Jag promenerade längs Donau. Helt underbart väder. Massor med turister överallt. Kroppen kändes lätt efter skön massage men tårna värkte outhärdligt. I varje steg.
Jag drog på att sätta mig. Visste ju att boken skulle bli utläst. Jag ville dra ut på det lite till.
alla trådar
i ett invecklat ohyggligt nätverk
i försiktiga steg
Hur ska det sluta. Alla dessa ohyggliga händelser. Den ena efter den andra. Som ett pärlband med strupgrepp. Samtidigt som jag läser ser jag en mindmap framför mig. För så måste man ju börja en bok av denna kaliber. En kriminalare med många personer och många händelser.
Jag är ofta lika fascinerad av en boks upplägg som innehållet. Älskar intressanta upplägg. Blev biten av upplägg efter att jag läst Doris Lessings Den femte sanningen för en herrans massa år sedan.
ohygglig ondska
i kränkande översitteri
ur det kränkta djupet
Anna Janssons Maria Wern klarade ut det till slut i Alla kan se dig.
Skrivpuff: Längs.
Intressant. Gör du mindmaps när du läser böcker? Jag har funderat på att börja med det. Det kanske är en bra idé?
GillaGillad av 1 person
Tack! Jag försöker tänka ut hur författaren skapade sin mindmap 🙂
Jag gjorde ofta det förr inom pedagogiken.
GillaGilla