Theodore var förkrossad. Han kände sig helt vilsen i den värld som nu hade uppenbarat sig för honom. Han visste inte vart han skulle ta vägen eller hur han skulle kunna fortsätta.
Det regnade ute. Inte ett stilla regn utan ett regn som rev och slet i allt det kom åt. Det var som om vädermakterna sympatiserade med den tillintetgjorde varelsen inne på caféet.
Theodor höll blicken fastnaglad på det tomma cola-glaset.
Christine hade en annan pappa.
Skrivpuff – Meningen:
Theodor höll blicken fastnaglad på det tomma cola-glaset.
Obs! Personerna på fotot har inget med texten att göra.
Bra gestaltning. Alltså vädret som stämde överens med Theodors tankar. Vilken chock.
GillaGillad av 1 person
Tack Ethel! Känns alltid bra att ha vädret på sin sida, eller hur 😉
GillaGilla