Skrivpuff: Nyfiken.

Greta drar koftan, som är för liten, hårdare omkring sig. Idag blev hon lurad av solen. Idag har hon definitivt för lite kläder på sig. Idag är verkligen inte som igår.
– Attans också! säger Greta argt och tyst för sig själv.
Hon vill inte gå hem efter jackan utan fortsätter målmedvetet till torget och marknaden.

Hon fryser. Solen skiner. Det blåser kallt. Jädrans kallt. Koftan är för liten och räcker inte om hennes runda barm. Hon härdar ut. Tar sig frysande runt stånden ett varv. Glada färger och allehanda hantverk. Sedan alla matstånden. Det lagas ungersk mat och Greta är som alltid nyfiken på vad de har att servera. Folk sitter påpälsade vid de enkla borden med öl framför sig. De flesta äter soppa. Gulasch i en stor brödbulle.
– Mmm, ser gott ut … och värmande, tänker Greta, men konstaterar att det ändå är för kallt.
Hon slinker in på H&M bara för att bli besviken över att inte hitta någon billig och varm tröja.
Inte ens på herravdelningen.
– Jag är i alla fall glad för er, ler Greta inombords.

Hennes blick vilar nöjt på de glittriga svarta nymålade naglarna.