statue

Statue in Budapest - Sad Lady

Jag vill inte dö – än!

B e r ö r i n g
-Himmel vilket livsviktigt ord, tänker jag genast.
-Hur ska jag kunna skriva om något så viktigt?
-Man kan ju till och med dö om man går miste om detta!
-Jag kommer aldrig att glömma det jag såg och allt jag läste om de rumänska barnhemsbarnen när deras belägenhet visades upp för världen efter den grymme kommunistledaren Ceaușescus fall.
-Beröring är – för mig – ett ord för evigt fastnaglat vid dessa rumänska barnhemsbarn.
-I Ceaușescus kommuniststyrda land bokstavligen dog barn i brist på beröring.
-Grymheterna i världen fortsätter och tycks aldrig ta slut.

-I brist på beröring samtalar jag därför med mig själv.
-Som tur är kan ord beröra.
-Också!
-Jag vill inte dö – än!

Skrivpuff: Beröring.

Statue - Lady Shower

Fish ‘n chips

Tidigare om Lisen.

Lunchen genomleds under avsaknad av intressanta samtalsämnen. Ganska ansträngt. Ungefär som vanligt fast värre. Det tycks nämligen bli värre och värre enligt Lisen.
Han hade frågat en gång till vem det var hon hade mött. Nu var hon förberedd och svarade att det var den nye vaktmästaren på jobbet. Det lugnade tydligen honom. Trodde Lisen.
I själva verket hade det satt igång tankar i makens huvud. Han hade nästan känt ett sting av svartsjuka. Påmind av deras tidiga möten. Då han hade upplevt samma glada kärleksfyllda blick hos Lisen. Genast hade han förträngt, återvänt till nuet och valde första bästa rätt han såg i menyn. Han kände sig lättad över att den låtsade fördjupningen i menyn hade räddat honom.
-Jaså du valde ”fish ‘n chips”. Du brukar väl inte vilja ha friterat!
Lisen blev glad att slippa svara.
Han tog fram sin mobil och besvarade samtalet.

Skrivpuff: Uppleva.