skrivlusten

Himlen här - Birgitta Rudenius

How great thou art! – ELVIS

Tidigare berättelser om Lisen.

Lisen är begeistrad. Hon har fått biljett till en konsert. Hon ska äntligen få se och få träffa sin idol. Lisen dansar runt på små moln och hennes skugga hinner knappt med i alla virvlarna. Resan går till Memphis och Graceland. Lisen behöver inte tänka på något mer än upplevelser. Allt är planerat allt är arrangerat. Hon ska bo på Graceland. Hon ska träffa ELVIS.
Lisen blev tillfrågad om vilken hennes favoritlåt med ELVIS är. Han skulle framföra den speciellt för henne, fick hon veta. Hon blev helt ställd! Hon blev totalt blockerad. Kom inte på en enda låt! Panik!
Lisens skugga var tvungen att agera. Men hur?
Lisens skugga tittade intensivt på Lisen och försökte nypa henne. Som för att väcka henne. Hon försökte sjunga. Hon till och med kröp in i Lisens öra för att skrika ut en ELVIS-låt i örat. Inget väckte Lisen.
Men något måste väcka henne för detta vidunderliga tillfälle! Måste!
Med ens förstod Lisens skugga att hon måste komma på rätt låt för att kunna väcka Lisen.
Hon kröp in i örat igen och började sjunga.
– How great thou art! utropade Lisen.

Skrivpuff: Titta.

Ps. Utan att vara religiös! … tycker jag att detta är en helt fantastisk sång – så mäktig!

A tree with scars.

Stand by me

Han satt med tungt huvud på en bänk i den stora hallen. De hade sagt att han skulle vänta på henne här. Men han ville bara hem. Fast visste inte hur.
Han kunde inte tänka klart efter chocken som drabbat honom.

Han var som fixerad på fötterna till de som passerade förbi honom inne på järnvägsstationen. Registrerade det han såg likt en scanner som avläser. Han noterar en sko med oknutet skoband. Den var brun. Ett plåster som stack upp vid hälen. Halvt dold av den röda skon med hög klack. En trasig gympadoja med autografer. Fler sportskor. En del med strumpor i andra utan. Han var helt omedveten om tiden. Han började bli trött. Föll ned på bänken. Ingen lade märke till honom. Inte han själv heller.

Hon fann honom till slut.
Som tur var kände han igen henne och följde med hem utan protester.
-Vilken tur hans sekreterare hade ringt och berättat, konstaterade hon och visste samtidigt att hon stod inför en svår uppgift.
-Nu kallar nöden och inte lusten, insåg hon.

Skrivpuff: Vänta.

Gråt vin och mandel

Förutom biljetten måste man checka in också. Det hjälper inte att hela dagen förberetts för resan. Till och med matsäcken var fixad. Kokta ägg och en fantastiskt god pepprig sallad väl förpackad i Lomma glasssfabriks runda praktiska förpackningar. En gång innehållen chokladglass men nu savojkål, paprika, osttärningar och med en nyfunnen creme fraiche med pepparot och citron som dressing. En sallad som avnjöts med en öl på flygplatsen eftersom jag bestämde att åka dit tidigare.

Jo jag kom igenom första kontrollen utan problem. Jag satt sedan och väntade snällt. Hann lyssna på bok, se både Rapport och Aktuellt på mobilen innan utropet till gaten hördes.

Jag var beredd och stod först tillsammans med en ung mamma med två små barn. Hon fick passera och sedan var det min tur. Rött skrek det i scanningen. Jag fick inte fortsätta utan ställa mig vid sidan och vänta tills alla i kön hade passerat. Kön var outhärdligt lång och jag var uppochned invärtes. Biljetten var köpt men jag hade tydligen inte checkat in på webben. Jag hade tagit fram boardingkortet från 28/7 och inte 28/9 i mobilen.

Incheckningen var stängd. Inget kunde göras. Jag fick vända tillbaka hem. En ljuspunkt var att jag precis hann med sista flygbussen 22:10. Jag grät hejdlöst på bussen. Nu fick jag inte vara med vid vinskörden som planerat. Tänk om man ändå kunde supa sig full och domna bort från denna hemska upplevelse!

Gråt, vin och mandel!
Till Castle.

Skrivpuff: Förutom.