lite kul

Vaknar som vanligt

Skrivpuff: Vanlig.

Rita hade gått omkring med en gnagande otillfredsställelse i flera dagar nu.
– Tänk om han missförstod mig?
Spänningen dem emellan hade sakta utvecklats. Hennes kropp kände en intensiv längtan efter honom. Hon hade känt att detsamma gällde för honom.
– Tänk om jag har förstört detta?
Varje dag tycktes göra känslan starkare. Känslan av otillfredsställelse.
Rita var precis klar för dagen. Det var mörkt. Hon skulle just passera hans dörr. Den stängda dörren som Rita passerat så många gånger nu. I det svaga kvällsljuset såg hon att den stod på glänt. Rita slutade nästan andas när hon såg honom i dörröppningen. Spänningen mellan dem fanns kvar. Bara mycket intensivare. Förgörande, bedövande, uppslukande.
– Vill du komma in till mig en stund? sade han.
Hans sista kund för dagen hade gått och Rita hade kommit precis i rätt ögonblick.
– Jag ska bara hämta ….. så kommer jag, svarade Rita fylld av hopp och glädje.
Hon skyndade sig allt vad hon kunde och vände sedan tillbaka mot hans rum. På vägen tillbaka gick Rita vilse bland alla gångarna och hennes förtvivlan ökade vid varje vägval och blev outhärdlig …

Då vaknade hon …. Rita ville inte vakna!

dragonfly_20150702

Vi höll på att skratta ihjäl oss

Skrivpuff: Dag.

– Kan jag sitta här?
– Visst kan du det!
Mannen som frågade var nog några år äldre än jag. Fast det är väldigt svårt att bedöma. Ensamma män ser äldre ut än de är. Likaså män från sydligare länder. Eller är det fördomar. Kanske det bara är kvinnorna från sydligare länder som ser äldre ut än de är.
Undrar om han var intresserad av att få kontakt? Men jag är inte särskilt intresserad av kontakt. jag sitter ju bara och njuter av ungdomarnas gatumusik. Den ene spelar bas och den andre saxophone. På äldre dar har jag blivit väldigt förtjust i saxophone. Minst sagt – väldigt!
Jag ger mer än gärna en slant till kreativa ungdomar som bjuder på musik. Går fram och sticker min sedel under mynten så den inte far iväg.
Mannen ger sig iväg.
En kvinna kommer.
Himmel så mycket roligare det blev plötsligt.
Snart visste jag en hel del om ”Dammi” och hon om mig.
Musikanterna packade ihop utan att vi märkte det.
Vi satt på bänken och höll på att skratta ihjäl oss åt bilden jag tog på oss med en upp-och-nedvänd kamera.
Vilken härlig utflyktsdag till Malmö!

Ps. ”Dammi” från Sri Lanka såg yngre ut än hon var 😉

bw_20150625_welfie
B
ilden är beskuren – den obeskurna vill jag skydda er från – så ni inte skrattar ihjäl er 😉

Ett ögonblick – LIKE

Skrivpuff: Ögonblick.

Det tog egentligen bara ett ögonblick!
Att skriva lite dagbok för att sedan
få en sådan där idé,
som jag kan få.
Det är därför jag är så
utspridd.
När idéerna poppar upp
blir en sida till
någonstans.
Nu är det meningen
att ni ska ”lika” den.
Det tar också bara
ett ögonblick.
Welcome!

RDnobelprize

Årets Medmänniska!

Skrivpuff: Medmänniska.

Årets medmänniska skulle utses i kommunen. Det hade kommit in flera förslag. Alla nämnderna skulle uttala sig och lämna sitt förstahandsval. Kommunstyrelsen skulle sedan slutligen besluta.
Årets Medmänniska skulle utnämnas vid samma tillfälle som årets Miljöpris delades ut samt kommunens trogna tjänstemän fick sina hyllningar efter 25 år.

Det var inte helt enkelt för Kommunstyrelsen. Flera ledamöter uttalade oro för att belöna en människa för goda gärningar. Andra skulle kunna bli missnöjda. Och ”den ene var ju inte bättre än den andre” sade man.
I Kommunstyrelsen.

Det blev ingen Årets Medmänniska i denna kommunen. Man kunde inte fatta beslutet.
Prissumman skulle varit 10 000 kr. Det sparade kommunen nu in.
För att spara in 10 000 kr kostade det kommunen 100 000 kr i sammanträdeskostnader då varje nämnd med sina elva ledamöter behandlade ärendet i en timme men kommunstyrelsen i tre timmar.

Denna kommunens ekonomi är inte så god.
Den saknar medmänniskor i kommunstyrelsen också.

Obs berättelsen är påhittad 😉 Men skulle säkert kunna vara verklig.

bw_20150515_dandelion2

 

Robot CXY325 – framtid

Skrivpuff: Dumma.

Den 20 april 2048.
CXY325 samlar in alla dumma tvåbenta figurer. Roboten har ansvaret för instrumentet med denna nykonstruerade effektiva sökmissilen. Inom en minut är den dumme bedövad och precis bråkdelen av en sekund innan den dumma handlingen skadar någon.

Den dumme tilldelas det nyinstiftade straffet att städa i världshaven. Straffet är livslångt. Den dumme får aldrig mer gå iland. Den dumme ska leva i en bubbla som flyter på haven i ur och skur, i lugn och storm. Det är sörjt för näringsintag och utsläpp i bubblan. Allt räknas ut av CXW511 som tillsammaans med sina praktikanter cxw511_0-9999 överblickar så ingen lider nöd.

CXZ110 har räknat ut att till 2068 kommer allt skräp i världshaven att vara insamlat och förstört. Om de tvåbenta figurerna fortsätter att vara lika dumma.

På så sätt kan de snälla figurerna fortsätta att skapa robotar tillsammans med QIQ-arna för jordens och de närmaste planeternas fortsatta utveckling och bosättning.

water_20130302_firstup

 

Jag finns faktiskt!

Skrivpuff: Obefintlig.

Sitter i min avskildhet. Obefintlig för världen. Med livet omkring mig.
– Varför finns jag?
– Lever jag?
Med en katt skulle jag inte kunna vara obefintlig.
Eller en hund.

Man kan förstås ta en selfie och skicka ut i världen. Visa att man finns.
Att jag finns. Faktiskt!

Fast kanske är jag bara en pudding – en Crème Brûlée .

br_cremebrulee