Skrivpuff

Mamma är lik sin …

F ö r m a n a

Det ordet hade jag glömt. Det begravdes nog med mamma tror jag.
Kanske inte mina barn skulle hålla med mig. Om att det var begravt alltså.
Det vore kanske inte så konstigt om deras mamma var lik sin mamma.
Jag får fråga dem.
Fast lite osäker är jag allt
ändå!
Vill inte tro att jag uppfattats som förmanande.

Att vara förmanande uppfattar jag lite som att varna och lyfta fram risken för farligheter i stället för att uppmuntra nyfikenhet.

Skrivpuff: Förmana.

Siw Malmkvist – Mamma är lik sin mamma.

Lisen ville inte bli funnen

Tidigare berättelser om Lisen – The diagnosed dreamer.

”Oliver skrattade, synbart lättad över att det känsliga ögonblicket var över.”
Arvet av Tamara McKinley.

Lisen såg honom genast. Hon gillade hans skägg och den där kroppen.
De hade båda, precis som på en given signal, släppt alla hämningar när de möttes vid parken efter Lisens lunch med maken. Deras blickar hade mötts och de var båda förlorade. De kramade om varandra. Kropparna trycktes mot varandra. De kysstes hejdlöst. Kysstes och kysstes. Som ett förälskat par i återförening efter en längre tid av saknad. Fast det var bara en stark åtrå. Hos båda. De åtrådde varandra oemotståndligt.
-Men här kunde de ju inte stanna! verkade det som båda tänkte och de gav sig in i parken mot närmaste lediga bänk.
Knappt hade de satt sig på bänken förrän de såg Lisens make halvspringande passera parken utan att se dem.
Maken tycktes leta efter Lisen.
Lisen ville inte bli funnen.
Hon vaknade omtumlad med ett skratt i öronen.

Skrivpuff:

Ta en bok.

Slå upp sidan 56.

Skriv en text baserad på en valfri mening på sidan.

Berätta gärna vilken bok du valt.

Jag vill inte dö – än!

B e r ö r i n g
-Himmel vilket livsviktigt ord, tänker jag genast.
-Hur ska jag kunna skriva om något så viktigt?
-Man kan ju till och med dö om man går miste om detta!
-Jag kommer aldrig att glömma det jag såg och allt jag läste om de rumänska barnhemsbarnen när deras belägenhet visades upp för världen efter den grymme kommunistledaren Ceaușescus fall.
-Beröring är – för mig – ett ord för evigt fastnaglat vid dessa rumänska barnhemsbarn.
-I Ceaușescus kommuniststyrda land bokstavligen dog barn i brist på beröring.
-Grymheterna i världen fortsätter och tycks aldrig ta slut.

-I brist på beröring samtalar jag därför med mig själv.
-Som tur är kan ord beröra.
-Också!
-Jag vill inte dö – än!

Skrivpuff: Beröring.

Egentligen

Det mesta som sker
är ofattbart.
Allt som lever
är ofattbart.
Hela universum
är ofattbart.
Man fattar inte ett dyft
egentligen.

Skrivpuff: Ofattbart.

Fish ‘n chips

Tidigare om Lisen.

Lunchen genomleds under avsaknad av intressanta samtalsämnen. Ganska ansträngt. Ungefär som vanligt fast värre. Det tycks nämligen bli värre och värre enligt Lisen.
Han hade frågat en gång till vem det var hon hade mött. Nu var hon förberedd och svarade att det var den nye vaktmästaren på jobbet. Det lugnade tydligen honom. Trodde Lisen.
I själva verket hade det satt igång tankar i makens huvud. Han hade nästan känt ett sting av svartsjuka. Påmind av deras tidiga möten. Då han hade upplevt samma glada kärleksfyllda blick hos Lisen. Genast hade han förträngt, återvänt till nuet och valde första bästa rätt han såg i menyn. Han kände sig lättad över att den låtsade fördjupningen i menyn hade räddat honom.
-Jaså du valde ”fish ‘n chips”. Du brukar väl inte vilja ha friterat!
Lisen blev glad att slippa svara.
Han tog fram sin mobil och besvarade samtalet.

Skrivpuff: Uppleva.

Välkänd och vresig

Berättelser om LISEN.

Vanlig – vinka – vansinnig – vandra – vresig.

Det var en vanlig dag. Tycktes det. Till en början.
Sedan ringde Lisens man och undrade om de kunde äta lunch ute. Han hade fått ett uppdrag och skulle ge sig iväg på eftermiddagen för att vara borta en vecka.
Lisen blev överrumplad och kunde inte komma på någon anledning att säga nej. Hon kände det lite som ”där gick den dagen” men påminde sig sedan ”du får ju en hel vecka själv”.
Stegen kändes ändå tunga när hon vandrade mot deras mötesplats. Men så mötte hon plötsligt honom – han med det mysiga skägget. Deras ögon drunknade åter igen i varandra och han vinkade lätt men inbjudande till henne. Lisen kände sig genast mer uppåt och hjärtat tog ett skutt och började dansa.
-Vem var det?
En välkänd vresig röst väckte Lisen tillbaka till verkligheten.
-Så vansinnigt dum jag var som förstörde min dag, hann Lisen tänka innan de gick in på krogen.

Skrivlusten: 5 ord på V.
Skriv en text som innehåller minst 2 av dem.
Berätta gärna vilka ord du valt.

Jag bara testade

Livet är en plåga.
Dagen är en plåga.
Sömnen är en plåga.
Hösten är verkligen en plåga.
Mörkret kan vara en plåga
men samtidigt en befrielse.
Vemodet är en plåga.
Jag känner stor plåga medan
jag skriver detta.

Fy sjutton!

Livet är faktiskt ganska
kul
spännande
härligt
och mysigt.

Jag bara testade
hur det skulle kunna
vara plågsamt.

Skrivpuff: Plåga.

Lisen – The diagnosed dreamer

Presentation

Lisen is a fun and experienced middle-aged woman. She is married and have two children. The children have their own families and are fully occupied. They don’t seem to have time for their mum. Or they don’t take much time to keep connection. The husband is also occupied. Mostly with conferences, meetings, traveling in work and beside all that he is mostly tired.

Lisen has just taken a step into a new ”time of her life”. She is so excited about how it will turn out. She decided to do her best to be openminded and take chances. Not to be stupidly shy or a coward.
-Life is here and now! she tells herself.
-And my family doesn’t know me anyway, Lisen states.

She wants more than that kind of life with her family. Soon – in a few years – she is to be senior and she is looking forward to that.

Lisen is a dreamer and she reflects on anything that comes in her way. She just let her thoughts come as they want and appear.
Sometimes she says to herself:
-You are crazy Lisen! It’s only people with some kind of diagnoses who can be that frank!
-Well, then I have a diagnose, so what!

Lisen is – like her family – occupied! But she is with her entertaining thoughts and she likes it!

Skrivpuff: Nuet.

Sprängkraft

Fortsättning från igår.

Lisen fördjupar sig mer i sina tankar och drömmer sig iväg.
-Tänk uppe på ett tak till ett flervåningshus. På en vidlyftig vattenmadrass. Under en klar stjärnhimmel. Ingen som kan se. Varningar för passerande flygplan och sateliter installerade.

– Eller i ett runt rum i ett tornhus. Med fönster åt alla håll. Inte för små gluggar bara! Under ett knallande åskväder när det verkligen brakar lös.

Idag har Lisen sett två intressanta män. Eller tänkbara kandidater. Att hitta på olika saker och ting med. Då allting kan prövas och inget är otänkbart. I tornrummet eller på taket.
Den ene hade rakat huvud och inget skägg. Några snygga tatueringar utan färg, bara svarta. Inga vassa kantiga eller flammor. Snygga och stilrena helt enkelt. Han rörde sig sexigt och självsäkert. Pratade charmigt med sina tre kompisar. Blinkade åtråvärt flera gånger till Lisen.
Den andre Hade kort hår och lagom skägg. Riktigt snyggt faktiskt. Han hade en mysig kropp. Lite mage tycker Lisen är helt ok. Liksom hår på kroppen. Det senare är ett måste för Lisen. Hon kommer på sig själv med dessa tydliga preferenser.
-Åh, hans ögon! suckar Lisen varje gång hon tänker på honom.
Han passerade faktiskt två gånger där Lisen satt och tog ett glas vin. Det var sprängkraft i ögonkontakten. Då var det svårt för Lisen att slå ned blicken.
Genast kom de där andra känslorna till henne och hon betalade snabbt, samlade ihop sina saker och strök iväg åt det motsatta hållet.

Skrivpuff: Saker och ting.

Vad han kan!

Lisen går i sina tankar som så ofta. När hon passerar någon snygg man brukar hon titta till lite extra. Nu är ett sådant tillfälle.
Lisen blir överraskad av sina tankar ibland.
– Hur skulle det vara att ligga med honom? Är han en bra älskare tro? Är han en så’n karl som drunknar i ens kropp?
Deras ögon möttes. Lisen höll kvar sin blick och vidgade ögonen en aning, en kort sekund – liksom signalera entusiasm – för att sedan slå ner blicken. Han höll kvar sin.
Vad Lisen inte hade en aning om var att han precis tänkte:
– Hon skulle bara veta!
Underförstått: vad han kan.

Ps. Med ”drunknar i ens kropp” menar Lisen att han tycker hennes kropp är det underbaraste som finns.

Skrivpuff: Entusiasm.