just for fun

Sometimes

sometimes
i panic a little
but not so often
and not very much
sometimes

Daily prompt: Panic.

The question is!

What I find stylish
may not be what
you find stylish.

I have my taste
and you yours.
I have my
preferences
and you have yours.

A style is always
made up.

The question is:
Do you follow a style
or do you make your
own style?

Daily Prompt: Stylish.

Eyes for vision

Tidigare berättelser om Lisen – The diagnosed dreamer.

Lisen är ute och går. Hon har inget speciellt mål. Ibland slinker hon in i någon affär men lika fort går ut igen. Trött på alla konsumentförvridelser. Då är det mysigare att sätta sig på en soffa och bara kolla folk och hundar som går förbi, tycker Lisen. Vissa hundar stretar och drar i sina koppel andra går till och med lösa i folkhavet. Som om de var kopplade osynligt till sin ägare. Vissa verkar vilsna och rädda. Några bär munkorgar. När Lisen ser munkorgar går tankarna till hundslagsmål och kidnappning av hundar för att användas just i hundslagsmål. Sådana tankar är så förfärande för Lisen att hon tvingar sig bort från dem. Hon begriper sig inte på människors grymheter. Att de kan njuta av att någon eller något plågas och plågas för att sedan sakta ge upp livsanden i ett sargat tillstånd.

Lisens ögon fastnar plötsligt i ett ansikte. Hon möter en intensiv blick. Vilken räddning! För Lisen. Nu försvinner allt annat i världen. Hon går in med sina ögon och hela hjärtat i den blicken. Nu är hon där hon trivs allra bäst. Lisens skugga känner tydligt hur hon förlorar kontakten med Lisen. Samtidigt som närvaron är påtagligt.

Han saktar ner sin steg.

Skrivpuff: Blicken.

Evighetsbegränsat

m e m o r e r a

minnet
evighetsbegränsad
minneskapacitet
oordnat
rastlöst
enerverande
raderande
avvikande

Skrivpuff: Memorera.

Finally you realize

there is a time
for being radical
and then comes
a time to end it
finally you realize

hopefully

and then you
get tired

Daily prompt: Radical.

Här eller långt borta

Tidigare berättelser om Lisen – The diagnosed dreamer.

Lisens skugga börjar bli lite bekymrad. Eller i alla fall förbryllad över Lisens nya beteende. När hon befinner sig utanför Lisen är hon betraktare och ser vad som egentligen sker. När hon är tillbaka inne i Lisen får hon veta hur Lisen upplevde situationen. Då får hon del av drömmen inne i Lisens huvud.

-Det är omöjligt att hålla ordning på Lisen nu för tiden, tänker Lisens skugga. Är hon här eller långt borta? Är hon närvarande eller i sina drömmar.

När hon satt på den där bänken häromdagen befann hon tydligen sig på stranden i sina drömmar. Då hade hon varit ett instrument som spelades med känsliga fingrar. Ett instrument som hade partier av solospel i den symfoni som då skapades.

Det hade känts bra för Lisens skugga att få en förklaring på Lisens märkliga beteende men visst är det förvirrande, konstaterar hon för sig själv.

Skrivpuff: Hålla ordning på.

Han som fått den äran

Tidigare berättelser om Lisen – The diagnosed dreamer.

Lisen gjorde ett kast med huvudet så håret föll bakåt längs ryggen. Han hade precis lagt sin kind mot hennes ena bröst och lät sina läppar ömt nudda huden. Han lät den ena handens fingrar sakta glida ned i fåran mellan brösten mot det andra bröstet. Han gjorde det med en känsla som om han hanterade något ytterst värdefullt och det var han som fått den äran. Den andra handen och armen höll han stadigt runt Lisens midja. Två kroppar tätt tillsammans.

Lisen kände hans beröring i varje cell. Hon tyckte deras vik var ljuvlig. Vågorna skvalpade lugnt och tidlöst. Musiken var som balsam för själen. Välstämd och harmonisk. Lisen befann sig i ett tillstånd bortom tid och rum.

Lisens skugga hade full koll på skeendet men höll sig på avstånd. Hon fumlade med grenarna där hon stod gömd bakom syrenen och hon var tacksam att inga andra passerade i parken just nu. Lisens skugga hade aldrig varit med om något liknande innan och visste inte hur lång tid det skulle ta innan Lisen blev sitt vanliga jag igen. Hon misstänkte att det skulle dröja.

Skrivpuff: Fumlig.

Konsert i erotik

Tidigare berättelser om Lisen – The diagnosed dreamer.

erotisk – evig – endast – ettrig – ebola

Lisen hade ingen aning om hur länge de hade stått drunknade i varandra med blickar som aldrig tycktes vika av. En evighet kan upplevas i en endaste minut.

Kyssen hon hade givit honom på kinden hade sakta glidit mot hans örsnibb. Det var då han tog tag i hennes armar och tryckte henne mot sig. Det var då något hände och liksom slog till. Eller på. Greppet om hennes armar och sedan om hennes kropp kändes som om han aldrig ville eller tänkte släppa henne. Det ville inte Lisen heller.

Hon hade kapitulerat. Låtit sig akupunkteras av Eros ettriga pilar och gav sig helt hän. Lisen kände hans händer. Hon kände hans kropp. Hon kände varje cell fyllas med välbehag. Hon blundade.

De gungade sakta iväg som på ett hav. Hans armar höll henne. Hennes ben omfamnade honom. Hans händer bar henne. De lade till i en vik. Deras egen vik. Ensamma i varandra låter de kyssarna sjunga och fingrarna stämma alla instrument. De komponerar sin egen konsert. En konsert i erotik.

Lisens skugga visste att de var i parken. Att de hittat en bänk. Han satt på bänken. Hon satt i hans knä. Vänd mot honom och med benen omkring honom. De verkade tro att de var ensamma i världen. Lisens skugga betraktade dem. Hon tänkte att det måste finnas en typ av kärleksvirus som invaderar kroppen. Där endorfiner överproduceras och väller ut sitt välbehag. Ett slags tvärtomvirus mot det fasansfulla ebola.

Lisen njuter av konserten. I alla tempo. Just nu ett crescendo med da capo.

Skrivpuff: 5 ord på E – välj minst 2 och skriv om dem.
Jag tar alltid de 5 orden som dyker upp först och ocensurerat.

Lisens skugga

Tidigare berättelser om Lisen – The diagnosed dreamer.

Lisen satt på bänken i solen och läste. En äldre man satt på andra änden av bänken. Han nickade till då och då. Som tur var stödde han båda händerna på sin käpp mellan benen. Lisen trodde att det hindrade honom från att falla framåt. Hade det funnits en annan ledig bänk skulle hon flyttat sig.

Boken hon läste hade en lång introduktion med många huvudpersoner. Men alla tycktes vara intressanta och väldigt olika. Lisen började redan undra hur författaren skulle knyta ihop alla dessa. Dock var hon inte mer inne i boken utan att vara medveten om människorna runt henne och vilka som passerade. Särskilt om det var någon intressant herre. Då flög fantasin och drömmarna iväg med henne.

Åh vad hon gillade denna förströelse. Kändes som hennes egen lilla hemlighet. Hon kunde ju vara hur vågad och fräck som helst. Inte satte hon gränser för sina tankar inte. Tvärtom var hon mycket road över sin egen nyvunna frigjordhet. Hon väntade bara på när hon skulle ta ett nytt steg i verkliga livet också.

Plötsligt reste Lisen sig. Hon blev sin egen skugga. En skugga som betraktade skeendet. Hon ser Lisen gå fram till en främmande man och kysser honom på kinden. På den skäggiga kinden. Mannen tar tag om Lisens armar och ser in i hennes ögon med undrande blick.
Lisens skugga hörde Lisen säga:
-Det var det minsta jag kunde göra efter drömmen om dig!
Lisens skugga visste inte vart hon skulle ta vägen i denna pinsamma situation. Hon valde att krypa in i Lisen och gömma sig.

Skrivpuff: Minst.