Ja den där känslan man (= jag) får när jag fått en bild att framkalla:
-Åh denna gillar jag skarpt! Den skulle jag vilja ha på väggen!
Vägen bilden har tagit – genom mig – till att bli färdig kan vara väldigt lång och väldigt krokig men alltid med en klar målinriktning till vad bilden själv vill bli.
Det är väl det som kallas surrealistiskt skapande. ‘Bilden i blivande’ tar över och jag bara hänger med. Helt utan mina intentioner att göra si eller så – eller forma ditt eller datt.
Inatt blev jag så himla nöjd.
En hand som i trans – verksam i osannolikhetens tjänst – inatt är jag nöjd.
***
På morgonen efter – nu undrar jag nyfiket värre – är jag lika nöjd?
Night & Day.
En plåga – av icke skådad karaktär – existerar ej.
En plåga – av ”icke skådad karaktär” – hotar en existens.
En plåga – för tidens levda konstverk – på gott och ont.
Skrivpuff: Plåga.
B_ live 