Skrivpuff: Kör.
Dawn vaknade av att det ringde i armen. Signalen var skarp och hela sängen vibrerade. Det gör bakfickan också när iPhonen ringer.
Det första hon ser när hon öppnar ögonen är just iPhonen. Den ligger kvar vid sidan av kudden. En notis om ett meddelande ligger tvärs över skärmen. Den fyrkantiga notisen har avbrutit föreläsningen av Richard Dawkins. Gud finns ju inte. Inte heller kan det ringa i en arm, tänkte Dawn, när hon kommit så här långt i uppvaknandet.
Nu var det kört med sömnen, konstaterade hon.
Dawn klickade bort meddelandet och satte på Dawkins och gud igen. Drog sedan upp duntäcket och filten ända upp över örat och kröp ihop i sängvärmen.
Gu’ så skönt!
”Brain virus” Richard Dawkins.
B_ live 
Du har fångat ett ögpnblick som många av oss känner igen. Det är obehagligt att alltid ska vara närvarande och anträffbar, jag tycker om att tröttheten skildras i texten!
Tänk om Dawn stängde av mobilen och istället köpte en hederlig väckarklocka!
GillaGilla
Tack för din kommentar. Ja vilken värld vi lever i – där man är uppkopplad dygnet runt 😉
GillaGilla
Fängslande text, fascinerande ögonblicksbild, konkret, men ändå surrealistisk.
GillaGilla
Tack blir glad 🙂
GillaGilla
Så härligt ändå att somna till något man gillar att lyssna på bara för att vakna och fortsätta lyssna. Hon verkar nöjd med livet.
GillaGilla
Gillar Richard Dawkins. Har läst boken The God Delusion. Och gillar bilden med kvinnan som klättrar. Läcker.
GillaGilla