– Bella! kommer du?
– Jag hatar när de kallar mig Bella, tänkte Gabriella tyst medan hon fixade det sista på makeupen. Varför hade hon inte förhindrat det från början? ”Bella” låter så fantasilöst som bara tramsiga hästtjejer kan hitta på.
I släkten kallades hon Gabi med ett skönt triftongljud på a-et. Det var hennes moster som hade hittat på det. Mostern uttalade det alltid så kärleksfullt.
Gabriella gillade ”Gabi”. Mycket. Det lät både konstnärligt och unikt. Hon ville gärna tänka om sig själv som konstnärlig. Mostern hade också alltid uppmuntrat henne. Mostern hade till och med några av hennes bilder på väggen.
– Bella nu får du väl ge dig!
Gabi reste sig för att öppna dörren.
Med manuskriptet grundligt genomgånget och sista tankarna på sin underbara moster – visste Gabi att hon skulle klara av det!

Ridån rullades upp.
Gabi är redo.
Föreställningen kan börja.

Skrivpuff: Grundlig.