step by step
when dancing the pirouette
painting a diary
Carpe Diem: Paint.
step by step
when dancing the pirouette
painting a diary
Carpe Diem: Paint.
the candle went out
darkness greedily consumed all light
the barrette fell
Carpe Diem: Candles.
I must confess
I got tears in my eyes
My heart turned warm
and
I felt the loveI got a message
for breakfast
far away
saying:–Grandma I was thinking of you when I sang this song.
My dear granddaughter Mathilda – Love you ❤
Skrivpuff: Erkänna.
Tidigare berättelser om Lisen – The diagnosed dreamer.
Lisens skugga börjar bli lite bekymrad. Eller i alla fall förbryllad över Lisens nya beteende. När hon befinner sig utanför Lisen är hon betraktare och ser vad som egentligen sker. När hon är tillbaka inne i Lisen får hon veta hur Lisen upplevde situationen. Då får hon del av drömmen inne i Lisens huvud.
-Det är omöjligt att hålla ordning på Lisen nu för tiden, tänker Lisens skugga. Är hon här eller långt borta? Är hon närvarande eller i sina drömmar.
När hon satt på den där bänken häromdagen befann hon tydligen sig på stranden i sina drömmar. Då hade hon varit ett instrument som spelades med känsliga fingrar. Ett instrument som hade partier av solospel i den symfoni som då skapades.
Det hade känts bra för Lisens skugga att få en förklaring på Lisens märkliga beteende men visst är det förvirrande, konstaterar hon för sig själv.
Skrivpuff: Hålla ordning på.
morning delight
skimmers in rushing waves
fish’n quacks
Carpe Diem: Fish and Frogs.
He elegantly swept
the first glass
of wine
and asked for
another
one.
Daily Prompt: Elegant.
randez vous
pushing star button
eclipse starts
Daily Prompt: Eclipse.
eyes crossover
lost in thousands of miles
in the sidewalk
Daily Prompt: Sidewalk.
Tidigare berättelser om Lisen – The diagnosed dreamer.
”Oliver skrattade, synbart lättad över att det känsliga ögonblicket var över.”
Arvet av Tamara McKinley.
Lisen såg honom genast. Hon gillade hans skägg och den där kroppen.
De hade båda, precis som på en given signal, släppt alla hämningar när de möttes vid parken efter Lisens lunch med maken. Deras blickar hade mötts och de var båda förlorade. De kramade om varandra. Kropparna trycktes mot varandra. De kysstes hejdlöst. Kysstes och kysstes. Som ett förälskat par i återförening efter en längre tid av saknad. Fast det var bara en stark åtrå. Hos båda. De åtrådde varandra oemotståndligt.
-Men här kunde de ju inte stanna! verkade det som båda tänkte och de gav sig in i parken mot närmaste lediga bänk.
Knappt hade de satt sig på bänken förrän de såg Lisens make halvspringande passera parken utan att se dem.
Maken tycktes leta efter Lisen.
Lisen ville inte bli funnen.
Hon vaknade omtumlad med ett skratt i öronen.
Skrivpuff:
B e r ö r i n g
-Himmel vilket livsviktigt ord, tänker jag genast.
-Hur ska jag kunna skriva om något så viktigt?
-Man kan ju till och med dö om man går miste om detta!
-Jag kommer aldrig att glömma det jag såg och allt jag läste om de rumänska barnhemsbarnen när deras belägenhet visades upp för världen efter den grymme kommunistledaren Ceaușescus fall.
-Beröring är – för mig – ett ord för evigt fastnaglat vid dessa rumänska barnhemsbarn.
-I Ceaușescus kommuniststyrda land bokstavligen dog barn i brist på beröring.
-Grymheterna i världen fortsätter och tycks aldrig ta slut.-I brist på beröring samtalar jag därför med mig själv.
-Som tur är kan ord beröra.
-Också!
-Jag vill inte dö – än!
Skrivpuff: Beröring.