challenge

TidsSträngade Stenar

Hon går längs stranden försjunken i sina tankar. Om här och nu. Då och där. Någonstans. Om hur stenar och molekyler förenar människor och liv i olika tider. Stenar som flyttats av väder och vind. Trampats på av olika fötter. I olika tider. Christa känner intensivt den förenande strängen med det som varit på ett sätt och det som nu är.

-Hur mycket är de syremolekylerna – jag just nu inandas – delade med andra som lever och har levat?
-Skulle man kunna sätta gps på syremolekyler?

Christa småler och njuter i sina halvtokiga funderingar där hon vandrar på tidssträngade stenar längs allt livs vatten.

Heltokiga är de ju inte. Det vet hon. Någon gång i framtiden har naturligtvis även syremolekyler gps. Det är hon alldeles övertygad om.

Stones of Life

Skrivpuff: Naturligtvis.


Crazy Art by me - Thinking about All My Rooms in Mind.

och Jag Undrar

Varje dag … varje år … i varje stund …

jag arrangerar
styr, restyr och omstyr – avstyr
allt i mitt liv

… alltid.

Ett pågående projekt i livet så väl som i cyber. Projekt och arrangemang.
B i r g i t t a och blogfia – i det stora och minsta lilla. Universum och cybervärlden. Ovan, under och i molnen. Bland stjärnor och smarta tecken.

Just nu bara här …. och jag undrar … är jag just ett projekt … hela jag … ?

blogfia - the pensive mood - blogfia tänker och funderar

Det senaste projektet skapat av ‘projektet’ … Wakelet@blogfia … ett arrangemang i livet …

Rätt och slätt – ‘wake let’.

Skrivpuff: Arrangera.


Brain Tango

Det var ingen känsla av lättnad som infann sig. Boken var väldigt trög i början. Den fick ligga till sig i ett halvår. Sedan …

alla dessa tankar
i huvudet hos olika personligheter
hjärnors heta tango

***

all these thoughts
captured by different personalities
spicy brain tango

… tog jag tag igen … och lät den följa med i väskan.
Fortsatte läsa … för att inte kunna sluta … läsa … ‘hon körde längs med den långa höga muren’ … jag satt i solen vid Donau … blev lämnad med en massa frågor … utan svar … ingen lättnad alls … men väl så lustfyllt.

Joyce Carol Oates - Karthago.

Ps. Det kändes nästan högtidligt att avsluta boken idag. Kunde därför inte låta bli att skriva -igen- om den. Varje avslutad bok känns numera som en seger.

Skrivpuff: Lättnad.