Budapest

Shopping nostalgia

Natten är glad och dagen grå

-Man kan gå här hur länge som helst, tänkte hon och riktigt insöp atmosfären.
Ögonen vandrade runt som äggsjuka hönor. Berusades av färger, intryck, konst och nostalgi. Stolar i olika modeller och färger hängde i luften och trängdes med cykelhjul. Tvåfärgad hårtork och navkapslar från svunnen tid låter tanken fly till nattlig cruising . Vinyl och järnsmide i balans som en rebellisk tango.
-Natten är glad och dagen grå, blir rubriken bestämde hon med ens och kände genast hur skrivkrampen släppte sitt grepp.

Skrivpuff: Grå.

MACRO Dragonfly

Solen dök

Anton satt på bänken de hade som ”sin”. Där hade de fin utsikt över vattnet och fick även en känsla av avskildhet.  De brukade pussas och kela. En gång hade det faktiskt hänt lite mer. Nu pirrade det i Anton när han tänkte på Ellen. De var så förälskade i varandra men kunde bara träffas tisdagar och torsdagar. Ellen var strängt hållen och just dessa dagar jobbade hennes pappa även på kvällarna.
Nu var det torsdag och Anton längtade så. Han hade köpt en present  och ville överraska Ellen. Hon skulle fylla 13 år på lördag. Han kramade presenten i sin hand.
Anton väntade och väntade. Ellen dök inte upp.
När solen sakta sänkte sig ner bakom kullarna och försvann kände Anton sig helt söndersliten inombords. Ensam och övergiven. Tusen frågor utan svar.
Det blir långt till tisdag.

Sunset Budapest

Skrivpuff: Dyka upp.

MACRO Dragonfly

Praising Please!

Please let’s talk about
praising
without any made upp
stories, fairytales like
religions
with Gods!

Let’s just praise
nature!

And being thankful
for our place
in the evolution
in universe
just now.

Please!

Visiting the Elte Garden – The oldest botanical garden in Budapest today – I had the best opportunity to praise nature. I was amazed … again … by nature.

MACRO DragonflyMACRO DragonflyMACRO Dragonfly

Flower & BeesMACRO - Flowers & BeesGinko BilobaBonsai

Daily prompt: Praise.

Sunset Buda side, Budapest

Double Chocolate

Jag knallar ut. Redan vid Operan upptäcker jag att kamerabatteriet blinkar oroväckande.
-Det räcker inte för dagens fotografering! insåg jag irriterat. Varför kunde jag inte ha lite framförhållning och kolla i tid och ladda över natten!
Insåg också att det var lika bra att vända om, sätta på laddning och sedan tillbringa väntetiden med Tamara MacKinley på en skön soffa där folk flyter förbi. På ett torg eller i en park.
-Nu måste det vara laddat! tänkte jag efter ett par timmar och köpte en Magnum Dubbel Choklad i närmaste butik på hemvägen.
-Varför finns den inte längre i Sverige!?
Utan möda slank den dubbla chokladen ned.

Jag knallar ut igen. Välutrustad denna gången. Tillbringar en bra stund bland skatarna och bikergänget på Déak . Inte mödosamt alls att få ihop 250 bilder och känna sig riktigt nöjd.
Inte ens solnedgången var särskilt mödosam denna dag.

Ps. Det mödosammaste idag var nog den bristfälliga engelskan hos ungdomarna jag försökte prata med.

Skaters & Bikers, Deak Budapest

Skaters & Bikers, Deak Budapest
Skaters & Bikers, Deak Budapest

Skrivpuff: Möda.

Lángos

Lángos

Apropå semlor
som nästan finns tillgängliga
året om nu för tiden
föredrar jag dem utan
mandelmassa.

På tal om Lángos
där de allra godaste kan köpas
på marknaden i Békéscsaba
i sydöstra Ungern
ska de inte ätas utan
vitlök.

Utan att överdriva
kan jag erkänna
att kaffe går det inte
att leva
utan.Lángos food_20160803_langos2

Skrivpuff: Utan.

Speedy on Danube

Snabbfil till Himlen

Det var återträff men bara fem var kvar. Från början hade de varit 13. De hade valt en riskfylld väg i livet. En snabbfil till himlen så att säga.
Men nu handlade det inte längre om själva jobbets risker för arbetstagarna utan snarare jobbets undergång i tiden.
Helmer, Linda och Åsa hade friställts. De behövdes helt enkelt inte längre. De var ersatta med teknik. Ruben och Vera hade ett sista uppdrag kvar. De funderade på att ta snabbfilen direkt.
Stämningen var minst sagt dämpad. De åt medan de pratade om annat än jobbet.

Skrivpuff: Skriv en text inspirerad av följande mening:
De åt medan de pratade om annat än jobbet

Memorial shoes in Budapest

Cruelty – Tragic & Dramatic

The most dramatic I think about just now – being in Budapest – is the memorial shoes beside the Danube. They tell a tragic story about what evil people can do to other people. Even to children. It was the Arrow Cross Party in Hungary – sister party to the nazis – or more correctly the cruel people in the party ….
Before they shot the jews they told them to take off their shoes and leave them on the border. The leather was more valued than the people. Then they murdered the jewish mothers, fathers, children … and they fell into the danube … leaving their shoes behind.
I pay a visit every time I’m here.

Daily Prompt: Dramatic.