Hittade denna som jag skrev för några år sedan.
Sväva – en typ av resa – med resfeber.
Jag svävar genom livet.
Det går både upp
och ner.
Jag vill inte nudda något underlag.
Jag vill inte slå i något tak.
Jag svävar outtröttligt
medan jag ser andra
som slår i både mark
och tak.
När de slår i tycker jag synd om dem.
Varför kan de inte fatta!
Man måste ju hålla sig flytande.
Genom livet.
Skrivpuff: Resfeber.
Fint. Birgittiskt. Tror jag.
GillaGillad av 2 personer
Ja, flytande är bäst. Men ibland kommer en strömvirvel… en luftgrop…
Bra och tänkvärd!
GillaGillad av 3 personer
Jag var nog i en sådan strömvirvel då och kämpade febrilt för att hålla mig flytande. Tack Ewa!
GillaGillad av 3 personer